Kvällens stora skräll

Vänta!? Får man lyssna på schlagerlåtarna nu? Jaha, men dåså.  

Inte en enda sex-skandal!

Foto: Enmilsten

Skräll, skräll, skräll! Vem fan bryr sig om Agnes Charlotte Perelli-hår, Thorleifs flopp och faktumet att Susanne Alfvengren kom sist? Vi ska göra eurodansant fartig opera i Globen om två veckor och jag kan bara inte sluta skratta för det är så otroligt roligt. Jag är ett fan av Malena Ernman i hemlighet, hon fångade mig med sitt uppträdande på idrottsgalan med "Sportmatch".  

Det gick åt helvete med tippningen, men just nu är jag så otroligt glad över kvällens skräll att jag fullkomligt skiter i det. Jag är nere på sextio procent i exakta träffar när det gäller de fyra final- och andra chansenplatserna men jag säger det igen, Malena Ernman!  

Årets vassaste vers gick hem och Agnes låt som jag insåg handlade om kärleken (konstigt nog) till en kille som hon tvekar lite på, just den låten var nästan lika schlagerbriljant som The Arks glammiga stil. Nu sitter jag här och är lyriskt glad över allting, men vi får inte glömma en sak. Detaljen att Sarah Dawn Finer inte gick direkt till final, den är nästan lika sorglig som att Killarna i Next 3:s vokabulär inte sträcker sig länge än till ordet "Sexy".    

Petra Mede, kan en kvinnan vara roligare utan att göra sex-skandal? Jag ska bara säga en sak till om kvällen som jag är lite bitter över att jag missar, vilken jävla skräll!     

Tippar-tankar (Skrällvänligt)

Just nu står Anna i Malmö och kör förtimmen innan vi hemma i tevesoffan ska få ta del av kvällens schlager. Hon utmanar Christer Björkman på att göra comeback precis som varje vecka och har lite manus så hon får det att verka som om det här är speciellt för varje gång. Och som hon sa när vi talades vid på efterfesten, om folk fick se förtimmen så skulle de förstå mycket mer av evenemanget och kanske rösta lite annorlunda. Jag vet inte hur hon tänkte, men det kan ligga lite egoism i baktankarna iallafall.

Jag har sagt att vi ska skicka Thorleifs och Sarah Dawn Finer till Globen samt Agnes plus Star Pilots till Norrköping. En spådom som troligen kommer sluta i misär nu när det faktiskt är dödens grupp om ska slåss om platserna. I bästa fall så byts en av dessa ut mot någon helt annan skrällvänlig person.

Men när man tippar, är det viktigast att tippa vilka som går vidare eller vilka som går vidare vart? Jag tänker mest på min statistik som jag för och vill bara veta om jag skulle ha alla fyra rätt fast två på fel plats, skulle det vara bättre eller sämre än att ha tre av fyra rätt och på rätt plats?   

Vad BWO aldrig kommer klara och den feta damen

Foto: Enmilsten

Sju caballeros vågar livet, att segla de sju haven, de majestätliga världens sju underverk och kvällens sju alldeles för jämna bidrag. Men vänta lite? är det inte åtta bidrag i ett startfält? Jo, men jag kan säga redan nu att jag räknat ut de tre unga rapparna i Next 3, det spelar ingen roll att en av deras morsor har dött i cancer (vila i frid), det är bara inte bra.  

Kvällens storheter är Mezzosopranen Malena Ernman med låten "La Voix" och den gotländska stoltheten Susanne Alfvengren, båda har lyckats få till varsin underbar låt. Malena har till och med skapat den mest vassa och internationellt oslagbara versen som BWO aldrig kommer i närheten av. Det är dock väldigt synd att man inte kan höra vad hon sjunger i refrängen, men det är en självklar top tio i Ryssland. Susanne deltar tyvärr som veckans kulturarv, men hon har den dubbla utstrålningen hos Sussie Tapper och Ainbusk tillsammans.

Radiofjantarna Star Pilots deltar med "In the heat of the night", bara det att de byt ut sångmelodin. Lyssnar man på en singback version av deras schlagerbidrag och deras sommarhit så slår jag vad om att man inte kommer veta vilken som är vilken utan facit. Agnes fortsätter med sin smittande radio-pop som faktiskt är riktigt smart och enkel. Men hör och häpna, om man lyssnar riktigt noga kan man i sticket höra Peter Jöbacks sommarplåga "Jag blundar i solens sken", det är sant. Vi vet ju att hon tidigare samplat Coldplay och "Viva la vida".  

Sen vet jag inte vad jag ska säga om Thorleifs, det är en schlager utan dess like. Svensktoppen har en ny långkörare på gång, kanske den rent av kan köra ut Benny Anderssons orkester? Sarah Dawn Finer är svag och medioker på skiva, men jag vet att hon alltid höjer sina låtar rejält när hon väl är på scen. En överdivig låt som är baserad på ett beat i tre minuter delad på två schlagertjejer sammanfattar Anna Sahlene och Norska Marias bidrag ganska väl tror jag.  

Okej, nu är det bara att välja och vraka nu när vi faktiskt inte behöver dra ut potensiella vinnare (Vi har drygt sju stycken). Om vi börjar med den stora sviktande mupp-operan så är hon självklar att hamna bland den internationella juryns favoriter, för att nå andra chansen så krävs det att vi ska höra vad hon sjunger. Dansbandet och den feta damen med diafragman ser ut att hamna direkt i Globen medan Radions gullunge Agnes och Star Pilots får åka till Norrköping (Eventuellt byter Dansbanet och Star Pilots plats). Vad händer med divorna, gotlänningen och grabbarna då? Jag säger bara bortglömt, överdos av kultur och pisspaus.  

Folk kallar veckans artister för dödens grupp, och har jag tre av fyra ikväll igen så är jag mer än nöjd.  

Dagens örongodis

Jag hatar när geografin bestämmer vad jag får lyssna på, det är en del av livet men att läsa texten "This video isn't available in your country" gör mig bara trött och irriterad. Fast det är snäppet värre när inbäddning av videos (När man lägger upp till exempel en Youtube-video på en annan sida) inte är aktiverat och man inte kan visa upp världens bästa låtar för världen.

Jag hittade iallafall idag världens skönaste singer-songwriter ifrån utlandet. Precis som de flesta så diggar hon Obama och är souligt skön. Solanges album har funnits ute sedan hösten 2008 och jag ska bid första bästa tillfälel införskaffa ett exemplar, hennes singel "I Decided" är helt klart det skönaste jag hört på länge. Duffy, släng dig i väggen.

Otäkt och krångligt

Foto: Enmilsten

Okej, nu börjar det bli löjligt. Jag kan hylla och skriva så mycket goda ord om FRA och IPRED att vad man än tar för sökord på Google så skulle jag finnas jag höst upp. Men nu har det börjats prata om ett internationellt och hemligt avtal där tullen ska få kolla igenom datorer och mp3-spelare efter filderare samt att kraven på tjänster som stödjer någon sorts offentlig visning av upphovsrättsskyddat material höjs betydligt, man säger att det kan påverka Youtube väldigt mycket.  

Att det alltid kommer ligga upphovsrättsskyddat material på nätet är en självklarhet, men vi kan i största mån se till att de som skapat materialet får betalt så som det görs på just Youtube. Men det nya avtalet vill verkligen ta tag i det och skapa en sorts övermäktig säkerhetsspärr där man verkligen kollar allt och vem som är ansvarig så fort det läcker ut något upphovsrättskyddat material som inte får ersättning. Det är faktiskt inte logiskt möjligt att ha så bra koll på internet, och om det vore det så skulle man skapa ett antal tusen nya jobb-tillfällen 

världen över.

Det är inte bara Sverige som fått dille på fildelare, men så fort resten av världen ska blanda sig i så börjar det bli otäkt och krångligt.

I.C.U!

Nu ska jag inte blogga om Melodifestivalen, jag har en hel dag fylld med schlager-relaterat jag skulle kunna blogga om. Just därför ska jag på något sätt lämna morgonen (förmiddagen) fri från allt det här. Så jag kan ju alltid blogga om att jag vaknat, duschat och beundrat världen bästa pärlplatta. Just det, en pärlplatta. Jag tror inte ens Blondinbella har fått en sån.

Grubblande och salt-låtar

Jag är trött, efter att ha sett världens bästa film om intergreringen så är jag mer än sugen på att hjälpa världen. Men snart går det väl över och jag är tillbaka i mitt grubblande och gnällande över alla i-landsproblem man stöter på. Ska spendera morgondagen med att hitta bra filmer där Whoopie Goldbergh (stavning?) är med.

Nattens mysigaste, Jenny Wilson!

Luuk ÄR faktiskt Oldsberg

Foto: Enmilsten

Luuk är folkkär, med sina smått konstiga vitsar så har han faktiskt tagit Sverige med storm. Han har har avsaknaden av hår, han har namnet, han har utstrålningen och han har som sagt folket. Så varför, och då frågar jag verkligen varför skulle han inte bli en bra programledare till "På spåret"?  

För tillfället gör han den stora satsningen Popcirkus som lagts på fel kanal vid helt fel tillfälle. Och det är ett ras med tanke på att han gjort Melodifestivalen för dryga tre miljoner människor sex veckor i rad under två år. Vem är inte rätt man för jobbet ifall SVT promt nu tar bort Oldsberg om inte Luuk? Det är väl ändå programmet och gästerna som lockar och inte bara en gammal göteborgare som skriver ledtrådar och frågar "Vart är vi påväg?".    

Att vara impopulär...

Nu har jag irriterat en massa människor, fick en plötslig panik när internet la av i ungefär tio minuter så jag smsade helt enkelt alla runt omkring som skulle kunna tänkas ha internet. I stort sett alla var då på fotboll och såg när någon klass vann Krullis Cup, så jag blev inte så populär just i det ögonblicket. Men Telias nät hade lagt av ännu en gång, som tur var så var det bara för en liten stund.

Jag vet att jag tjatar men jag lovade att det skulle vara högsta bevakning på schlagern iår, så då får ni det. Malmö är schlagerstad imorgon och låtarna är väl i särklass de minst utstående, men det är väldigt speciella utan att man tänker på det. Jag har redan hittat årets "upp och hoppa"-Frida som kommer möta samma öde som henne i den kommande finalen. Visste ni föressten att största radiohiten från schlagern är Alcazars "Not a sinner nor a saint"? Hittade den värdefulla informationen efter lite resarch bland mina pressmeddelanden och tips från STIM.  

I behov av en språkpolis

Beige, visst är det den gul-bruna färgen som påminner om en kaffe latté och låter lite som "Beach"? Jag har hela förmiddagen letat efter en stavning på just den där färgen som man kan hitta på vårens nya trend Chinos. Det är väldigt svårt att beskriva färgen och ännu svårare att visa den eftesom jag inte kan söka på ordet då jag inte vet hur det stavas. Men det är typ som hudfärg, om någon vet vad jag menar och kanske rent av kan stavningen så kommentera. Det här är dagens stora fråga som måste få en lösning.

Hittade även världens bästa bild i mitt arkiv idag, Jacob kan känna sig träffad, riktigt träffad. (Det är inte så långsökt)

Foto: Enmilsten

Pressen totalvänder! (En sjuhelvetes schlagerfestival)

Igår gillade alla Thorleifs, vet ni vem som gäller idag? jo just det, Sarah Dawn Finer. Folk säger att festivalen är pest och pina iår, dåliga bidrag och krångliga system. Men jag har sett att det varit ganska glasklart, tre av fyra som gått vidare har varit rätt låtar (iallafall enligt mig). Vi klagar på Mede, vi klagar på att inget sticker ut.    

Men EMD tog oss med storm iförda pingvinkläder, precis som Måns fast utan hatt och käpp. Vem kan glömma Alcazars glammiga show och Lili & Susies comeback. Jag är inte så förtjust i H.E.A.T.s låt, men de bjöd iallafall på en skräll precis som Emilia fast lite mer. Nu på lördag väntar en person som slår ut Molly Sandén och hennes svenska ballad, Sarah Dawn Finer bjuder på det bästa av det bästa, och det kan jag se med hjälp av en bild från aftonbladet. Tro mig, trots att vi är konservativa och gnälliga över allting som försökt under dessa veckor, så kommer vi veta att det här var en sjuhelvetes schlagerfestival där vi fick se allt, utom Carola.    

Och alla ni som fortfarande spyr över Darin, ni behöver inte se morgondagens mellanakt.  

Ungdomarna gör filmen

Vem går på bio med mig? Jag ska se filmen någon dag och då med vem som helst. Lykke Li har gjort soundtracket tillsammans med Kleerup och trailerna är faktiskt grymt bra. Jag vet inte varför, men filmer där man blandar in ungdomar blir bättre. Ungefär som julkalendern, om barnet inte har huvudrollen så kan man skita i det.

Att vara patetisk...

Nu har jag ett internet, kanske inte det snabbaste men det fungerar. Min dag har sett ut ungefär som man kan tänka sig att en dag utan internet kan se ut. Med mobilen i högsta hugg så har jag skickat sms och stört alla för att jag inte ska känna mig helt isolerad, hoppas ingen jag smsade kände sig besvärad av mina patetiska försök att vara social. Men nu har jag som sagt en uppkoppling dryga två och en halv timme före då Telia planerar att ge oss tillbaka på våra liv, våra bloggar och Facebook.  

Det snackas dansband inför lördagens schlager, och jag som absolut förbjudit dansband nu under 2009 kommer gå i taket när Thorleifs går vidare. Det finns mupp-opera, ballader, Alcazar-pop och hypad mellanmjölk att kategorisera och sätt betyg på, och av allt detta så verkar just dansbandet få högst betyg så som det ser ut just nu. Jag hoppas att vi kan fylla finalen med så mycket variation som möjligt, men jag tar gärna ett glas mellanmjölk för mycket än dansbands-sodan som spudlar på andra sidan buffén.  

Föressten, är det bara jag som tror att vi kommer bli förbannade på lördag kväll och orden "den sämsta festivalen någonsin" kommer eka i takt medan alla motsägelsefullt lyssnar på Velvets "The queen" och röstar vidare på sina dansband.  

Länge leve monopol!

Foto: Enmilsten

Man blir beroende av tevespel. Det är bara så, för när man sitter och försöker vinna över lorden på nivå tvåhundratjugotre och någon skriker att man för fan måste sova så ryter man argt och säger att nu blev man störd och måste börja om från den östra grottöppningen. Så är det inte med Monopol.

Man kan inte bli beroende av det spelet, för man ger alltid och då menar jag alltid upp. Det tar en timme innan man ens börjar märka en viss skillnad, efter två börjar någon surna till och när vi är uppe i tre så börjar folk fråga vad det är på teve ikväll. Man självtröttnar på spelet som körs max varanan månad om man är ett riktigt fan av spelet.

Nästan alla har ett, alla i olika versioner som The beatles, Disney och det barnvänliga. Man plockar bara fram och sitter runt brädet med envishet som enda motivation. Det är något helt annat än Super Mario och GTA.  

Förhindrat psykbryt (Tack gode gud!)

"Vart är mina skivor!?". det har jag funderat på hela dagen eftersom jag visste att releasen på dess var den tjugofemte och de brukar alltid komma dagen före, på pricken eller dagens efter. Men idag hade det inte ens kommit ett mail om att de sckickats ut under dagen, och då börjar jag surna till. Men självklart så tar jag en extra koll på CDON.com och ser till min stora förvåning att de flyttat båda releaserna till den fjärde mars, så jag har gått runt och varit sur för mig själv i onödan. Ibland är jag glad att jag hinner vara ensam och se sånt före jag får totalt psykbryt och tar ut min ilska här.  

Nu är schlagerveckan snart igång, imorgon börjar repen (Detta har jag lärt mig eftersom Danne som har hand om ljuset suckar ganska lätt om det på facebook kvällen innan). Så här på rak arm så har jag Anna Sahlene och norska Maria som förhandsfavoriter på lördag, de kan till och med ta hem hela grejen då de är det närmaste vi kommer komma divor iår. Lite roligt att Anna faktiskt slog ut en reporter under en boxningsträning, hårda tag när de ska göra upp mot mastodonten Sarah Dawn Finer och präktiga Agnes. Sen att det finns några boyband-wannabes, dansbandstöntar och metzosopranen Malena Ernman som också är med lite här och var behöver vi inte ta så mycket notis om.  

Nöjd?

Frisyr, kläder, musiksmak, möblering, principer och människor. Veronica Maggio har beskrivit mig igen. Hela min dag känns så här, jag blir nog aldrig nöjd.

Tevemys och kvällens snackis

Babben kommer tillbaka, precis som signutaren "Babben själv" skrev så börjar programmet Babben & Co strax efter melodifestivalen är över. Vad jag kan minnas så var det ett mysigt program som faktiskt inte var så värst överhumoristiskt som man trodde att det skulle bli, men det blev aldrig heller tråkigt som tur var.  Lite roligt med en sådan nyhet så här på onsdag förmiddag.  

Popcirkus går också ikväll, det blir tjejigt på scen med de glada indietjejerna Those dancing days, Pianosångerskan Frida hyvönen som är otroligt begåvad (jag slår vad om att vi får höra låten "birds") och Sahara hotnights. Deras nya singel "In private" kan bli kvällens snackis tillsammans med frågor om deras tankar kring idolen Dusty Springfield som gjord låten ifrån början. Det finns alltså ingen anledning att inte se på tvåan ikväll halv åtta.

Vi behöver fågelskrämman! (Ännu mer pirat-progaganda)

Jag får inte sova, det är något som är riktigt, riktigt fel. Jag vaknar och är pigg redan vid åtta och tack vare diverse ljud som en lillebror med vrålhög volym på teven och en pappa som hostar så kan jag inte somna om. Då sitter man här och bloggar tidigt på morgonen innan någon har vaknat. 

Men idag ska vi inte vara bittra, för just nu debbaters det om IPRED i riksdagen. Och jag tänker dra ett kort moraliskt tal, för vi behöver en skrämseltaktik. Och den här skrämseltaktiken kommer ge nöjesbolagen makt, makt som kan missbrukas. Det finns faktiskt flera skräckexempel där man ser att lagen kan vara kass, men vi får inte glömma att orimliga krav och alldeles för höga summor är bara en skylt för att visa vad som kan ske, sen att de sitter med en miljon kravbrev och fyller i är långt ifrån rimligt.  

Håll erat internet för er själva, spärra alla illegala nedladdningssidor och tänk att vi gör det för de som har det här som jobb. Om verket är skapat för att spridas och inte säljas, ta hem det och sprid. Men så fort någon äger rättigheterna så kan de ta betalt för det. Film, musik, böcker, konst och vad fan som helst. Vi ska inte kriminallisera alla som inte förstår att de laddar ner någons jobb, vi måste bara få folk att inse att vad de gör påverkar inte bara stora skivbolag utan även små.  

Jag citerar Mikael Strömberg. "För att bekosta en cd använder jag min egen studio som jag tagit lån för att driva. Utgivningen bekostas delvis via fonogrambidrag från Statens kulturråd. Bidraget kan exempelvis vara utformat så att jag får halva totalkostnaden av 60 000 kronor (500 cd á 120 kronor för att hålla ett modest pris). För att nå break-even behöver jag sälja 250 cd. Det krävs alltså bara en ynka nedladdning för att kostnaderna inte ska gå ihop. Teoretiskt går jag miste om 30 000 kronor om cd:n fildelas 250 gånger (vilket inte alls är ovanligt)."

Deprimerande

Just nu går det ett par tankar i mitt huvud. Beroende på vilken vinkel man ser mitt liv ur och vilken värld man lever i så kan man antingen tycka synd om mig eller avundas mig. Jag vet inte riktigt hur men jag ser allt i ett mellanläge som jag borde ignorera, för just nu är jag trött och irriterad. Om jag inte visste bättre så skulle jag bara skrika rakt ut att allting suger, men det är just det de inte gör Annorlunda? det kan du räkna med.

Förutom att ge mig själv beröm när jag deppar ihop utan någon anledning så sitter jag och kollar igenom låttexter där jag är osäker på om jag hört rätt. Det kommer nämligen en bok nu där man sammanfattat massor av felhörningar i låtar, och jag som är lite döv och slarvig brukar ofta sjunga fel i många, många låtar. Kanske ett bra köp för mig?   

Är det föressten någon som kan förklara för mig varför jag är deprimerad över ingenting, det verkar inte logiskt nu när jag haft en toppendag med fest och allt.

Party, party, party! (är det fest ella'?)

Först till alla som undrar, vi har haft lite fest här i huset. Med vi menar jag då nästan alla klassens killar samt Angelica coh Amanda som kom lite efter vi badat. Det har nämligen bloggats lite utan min vetskap och jag tänker faktiskt va han med lite humor genom att låta inläggen ligga kvar, snällt va?

Vad har vi gjort då, jo förutom Guitarhero, bubbelbad och onyttigheter så har Viktor och Angelica hånglat friskt. Ja, det är väl ungefär det. Något som är mycket mer intressant är faktiskt hur det gick för min tonfiskgratäng, och den blev riktigt god. Tänk vad man kan göra med ris, tonfisk, ost och hemmagjord hollandaisesås, så otroligt gott att man bara dör av förvåning. Kolla bara nedan och känn hur mycket ni vill ha den biten som står i kylskåpet.

Foto: Enmilsten

Dagens tips! se den här eller döö!!!

Han har fortfarande inte misstänkt någonting. Fast vi ska vara lite snälla och inte skriva något dumt. Men vi postar den här grymma filmen 

Evil Goodies... ;)

Wow. Vilken makt jag har nu. Rickard och jag har snott Emils dator och han vet ingenting. Han borde skaffa en flickvän tycker vi. Nu får vi dra innan han ser oss!

BUBBELBAD RULES!!!!!!!!!!!!!!!!!!1111!!!!!!!!!!

Ett förvuxet barn

Kom på att jag är ensam hemma idag, så står vid spisen och gör tonfiskgratäng så här vid halv elva på förmiddagen. Med min musik på högtsa volym och ikvälld vardagliga jeans samt t-shirt så nynnar jag på "Ingen vill veta vart du köpt din tröja", jag börjar fundera på om jag verkligen är fjorton år, i leksand så trodde de iallafall att jag var tjugo.

Men nu är snart hollandaisesåsen klar, kommer med rapport hur det har gått senare.

Foto: Enmilsten

Nu försvinner alla våra pengar!

Oj, oj oj! nu har världen stannat. Teve ska förbereda sina bevakningar, kungligheter ska resa långt, eventuella mordkupper ska planeras och det ska skvallras i media i ett helt år. För nu gifter sig kronprinsessan Viktoria och hennes Daniel sig, och det ska ske nästa år.

500 miljoner så näg våran kung gifte sig, jag visste inte ens att det var så många som hade en teve-apparat. Och det verkar så krångligt, för om det ska förbli så att Viktora blir tonarvinge så måste både kungen och regeringen vara med och ändra på regler och paranteser så att Daniel inte tar hennes plats, vilket han egentligen ska göra efter ordinarie tronarvinge-lag som existerar någonstans i historien.  

Vad tycker jag om ett bröllop då? Vackert, långdraget och troligen påkostat som fan. Hela Sverige ska vara med och betala det här, så är det bara. Visst är det vackert att det blir ett kungligt bröllop och hela världen kommer ha sina blickar mot Sverige. Men alla asfalterade vägar, orenoverade gator och pensionärerna kan få det svårt när kassan sinar, helt borta och uppäten av någon överviktig prins ifrån Egyptien.  

Indiepopens mediokra grund

Nu skämms jag lite, men lyssnar på indiepop alá 2004 med bandet Raymond & Maria, det är så genialt mediokert att man bara vill bli vuxen och förstöra livet med vardagen eftersom det är så otroligt vanligt. Istället för AC/DC eller Whitesnake så lyssnar jag på vanliga normala vardagsbetraktelser helt utan finess.  

Småpengarna styr!

Nu börjar helvetet, efter att ha lagt upp dryga sextio bilder på facebook ifrån dagens fotboll så kommer nu samtliga taggas och kommenteras för fullt. Just nu har jag nttionio nya händelser, så jag sitter och suckar högt samtidigt som jag sätter på låtarna ifrån musikalen "Avenue Q".

Idag kom det lön ifrån mitt jobb, så nu kan jag småhandla lite under kommande månaden och då menar jag småhandla. Jag kan säga så här att jag hoppas på ekonomiskt stöd iallafall när det gäller kläder. För så som det ser ut just nu så har jag en hel festival med skivor att köpa och så ska jag ha lite vårnytt i garderoben från Topman nästa gång jag besöker stockholm, jag gillar inte att saker kostar pengar. 

Ikväll fortsätter världen bästa dramaserie, "183 dagar" på SVT är något av det skönaste och mest gripande jag sett på evigheter. Länge leve public service! Hittade föressten en verklig motsvarighet till serien, i artikelform.

Lite mer spänning

Nu har Maia Hirasawa kommit med något nytt, ett år efter schlagerscenen så har hon gjort lite mer spännande och välgjord musik än hennes lugna men härligt sömnpillersfyllda album "Thougt, i'm just me". Låten "South again" är mysigt skön i vintermörkret.   

Vem ska vara först med skivan?

Foto: Sony Music

Snart spelar klassen sista matchen om de inte går vidare i cupen. Men jag sitter här hemma långt bort ifrån svett och bollar för att sortera bilderna jag tog där samt ta del av dagens pressreleaser. För en gång skull så har det matats ut en massa härlig läsning som jag tänkte dra lite snabbt.  

Luger presenterar ännu ett spelningsdatum för Glasvegas som förutom två besök i Göteborg och ett på Debaser intar Cirkus i Stockholm den tredje maj. Delar av bandet gjorde en akustisk spelning förra året som var precis som skivan hyllad av i stort sett alla. Vi kan nog vänta oss en del jullåtar ifrån deras EP som är så smart gjorda att man inte bara kan lyssna på dem i juletid.  

Som vi alla vet så släpper Kevin sin skiva på onsdag, men redan nu släpps den andra singeln  "Street lights" som är en försmak på skivan "The beginning". Själva pressreleasen är rätt ointressant, men Sony har däremot skickat med hela tre pressbilder så det bara är att välja och vraka. EMI skickar idag ut ännu mer reklam inför Depeache mode, tredje i ordningen faktiskt. Det kommer nu alltså en delux version av skivan cirka en månad efter första släppet av "Sounds of the universe". Nu är frågan om man ska vara först med skivan, eller invänta alla bonusar, remixer och demo-låtar.  

Katy Perry har spelat på Nalen, jag var inte där men efter erfarenheter så vet jag med mig att hon inte har världen pang-röst. Så jag utgår ifrån att man inte missade något speciellt. Gillade dock skivan av en outrundlig anledning, kanske bra att jag skärpt mig lite i betygsättningen när det gäller skivrecensioner iår.  

Alla eldsjälar som gjort annat än film

Heath Ledger hyllas, och han hyllas igen, sen får han pris och någon annan hyllar honom. Okej, visst har han gjort bra roller och filmer, men han har väl inte precis räddat världen? Det dör föräldrar som försöker skydda sina barn från faror, de dör människor som betytt mycket för stora utsatta grupper världen över. Så visst, hylla Heath Ledger men tänk samtidigt på alla eldsjälar som gjort annat än film.  

Det var en låten åsikt jag bara kände att jag vill få ur mig, för om tjugo minuter tar jag bussen till stan och ska fotografera mina klass när de spelar fotboll. Visserligen så kan jag inte tömma mina kamera eftersom datorn vägrar men det ska nog gå bra. Fotbollen de sla sparka på ingår i Krullis cup som jag tror är Gotlands största fotbollsturninering för ungdomar om jag är helt på det säkra, jag vet faktiskt inte så mycket mer än att det är folk som ska spela fotboll idag.

En udda mingelbild

Ni vet att före varje bidrag i Melodifestivalen så visas hela arenan i bild. Han som sköter den kameran var igår på efterfesten och vi tog en lite annorlunda bild. Inget speciellt egentligen, men det är dn första bilden av en hel rad av bilder med stela ansikten och uppspärrade ögon.  

Foto: Emilsten

Pedant?

Foto: Enmilsten

Jag har spytt upp tvåtusen ord sedan fredag kväll när jag fick psykbryt på egoisterna som inte tålde att vänta till slutet. Lite halvstolt att jag bloggat på trots att jag varit på resande fot, ni får faktiskt hålla med om att jag är duktig.

Men nu är jag hemma och har fått mitt rum städat utan att säga något, iförsig så bryr jag mig inte så mycket om ordningen i mitt rum som mamma gör. Så nu sitter jag här där det nästan är kliniskt rent och funderar på om jag ska lägga in mina bilder från efterfesten, sen så måste jag ta reda på när min klass spelar fotboll så jag kan åka in och ta bilder till facebook. Har nämligen kommit på att om man tar bilder på alla som är vid ett evenemang så har man snabbt massor av vänförfrågningar, status på internet är det som gäller vet ni.

Ett krossat hjärta

Det här blir en klassiker, ett äkta "nu-är-jag-på-flygplatsen-och-har-inget-bättre-för-mig-inlägg" som man brukar skriva när man kommit för tidigt till flygplatsen. Pappa funderade på att se AC/DC igen men hoppade över det för att åka hem till Casper, hela stan stängde samtidigt och det var på tok för snöigt för att vistas ute. Så nu sitter vi här på Bromma och försöker få tiden att flyga.

Ni kanske undrar över rubriken, och det är en rätt enkel grej att förklara. För vi var innan vi åkte hit i Stockholms galleria "Gallerian" och drack lite choklad och latte. Sen får jag för mig att ta en tur i affären för jag minns att det finns en Topman affär där, och visst finns den så jag går in och börjar rafsa åt mig några provplagg. När jag väl börjat prova och inser att jag kanske hittat något, om jag bara fick prova lite fler storlekar. Då, just i det ögonblicket som den tanken slår mig så får jag beskedet att nu stänger butiken.

Jag slår vad, jag slår vad om allt jag äger och har att någongång, vart som helst i historien så kom någon ond människa på att om man stänger alla affärer tidigt på söndagar så kommer en kille vid namn Emil vid något tillfälle gå in i sin favoritbutik och börja prova kläder strax före stägningsdags., och då kommer han bryta ihop och hans hjärta blir alldeles förstört när han måste gå ut tomhänt.

Det måste vara så, det bara måste!

Hur dansar man med främlingar?

Festen igår var som deltävlingen, enligt de flesta kass med från min synvinkel så var det helt okej. Folk klagar på att det är platt, krångligt och mediokert och så kan det kännas på en efterfest, men om man tänker på det sättet så missar man de vilda dans-styckena, b-kändisar som försöker synas (nu syftar jag på Yasmina från Idol) och den trevliga plockmatsbuffén.

Våran efterfest började i lobbyn innan vi kom in till den än så länge rätt lugna festen. De som redan anlänt tog mat och ställde sig och satte sig vid olika bord, ganska snart fick vi besök av uppvärmaren som står och skriker innan sändningen samt hennes vännina. Vi bubblade lite om kvällen, hur efterfester brukar se ut och hyllade Sofia innan media hittat in och måste ta kort på de glada vinnarna. Då började alla röra på sig för att få sin del av sjärnglanskakan.

Jag tog kvällen på mig att få lite mingelbilder som jag nämde tidigare imorse, jag drack lite alkoholfritt och "återförenades" med en gammal bekant, nämligen Irini Micha. Hon kände igen mig så pass mycket att hon ville ta reda på vem jag var och vi lovade att vi skulle ta ett varv på dansgolvet senare, bara för att. Men, här kommer det som jag är lite irriterad på. Att ta sig ut på dansgolvet och tränga sig in bland lite folk för att vara vild och dansa loss är inte så enkelt.

Jag kan jämnföra det här med att hoppa från högsta trampolinen i en simhall. Man gör det inte om simhallen är tom på bekanta, bara om någon står bakom och hetsar eller någon står nere på kanten och väntar att man ska våga så gör man det. Ungefär så är det med att dansa när man inte känner någon, man blir riktigt svensk. Man går inte ut om man inte blir utbjuden på golvet, man står i hörnet och vill fast man vågar inte. Gör inget förrän någon annan skämmer ut sig och gör det först.

Knäckebröd (Grekland here I come!)

Foto: Enmilsten

Okej, sjung med nu. Jag vet ni kan den om ni bara vågar, för textraden "allá, allá, allá, allá, allá" är så skön. Jag älskar den rockinfluenserade ento-popen som Sofia framförde på ett yytert duktígt sätt. Det enda som slår det är Petra Medes öppning med Knäckebröd och dalahästerna, hon kan verkligen vara elak och dryg.

jag gjorde ännu en tre av fyra i tippningen, Rigo med gäng gick självklart vidare efter många om och men som jag byggde upp i huvudet,Velvet fick som vanligt en känga. Men den här kvällen var mer än så, för det var kassa Maja Gullstand och sjukt tråkiga BWO, det är dett duktigt gäng vill jag då tillägga men den här låten var inte riktigt vad den borde vara. Riktigt roligt att Mede visade en bild på Carola för Bard och att han skämtsamt hoppade till lite efteråt.

Det var efterfest med massor av folk, vilka som var där och vad som hände när media inte såg ska vi ta sen. Jag har även mingelbilder, men de kommer så fort processen med att ta bort de röda ögonen är klar.

"Bert Karlsson steg nyss in i lobbyn"

Det lyser om kvällens delfinal, ljuset från självklarheten hur det kommer gå. Det finns inga riktiga svårigheter bland kvällens låtar, en del frågetecken där man undrar vad de gör där men fortfarande inget svårt.

Kvällens första bidrag är låten ”The queen” med Velvet, och hon är född femma. Det krävs ett riktigt dåligt startfält för att Jenny någonsin ska kunna ha en chans att ta sig vidare, och vilken tur för henne att hon är där hon är. Själva låten är väldigt platt och oproffsig, den låter inte som Velvet brukar och saknar allt som ”Deja vú” hade. Hennes tvilling ikväll är den grekiskt influenserade Sofia som deltar med låten ”alla”, den är färgstark och kan ge en riktig show, men är på grekiska. Att Irini Micha varit med och skrivit låten bidrar till att jag kan bli smått partisk.

Kvällens bottennapp heter Maja Gullstand, skitmusik rätt igenom och påminner som jag tidigare sagt om Veronica maggio utan sväng och med överdoser utav helium, sist utan en enda liten röst säger jag. Molly Sandén bidrar med årets schlagerballad som varit efterlyst ett bra tag nu, stark och folklig låt som liknar alla andra tidigare lyckade schlager-ballader. För er som inte vet vad en schlager-ballad är så är det bara att slå på youtube och söka på Sanna Nielsen.

Trion EMD har ikväll lyckats återskapa ett gammalt visitkort, vissel-introt. Både Kent, Martin Stenmarck samt Per Gessle har gjort det och lyckats. Deras bidrag ”Baby, goodbye” är en snygg dänga som ger mig smått gåshud, proffsigt ful och kommer så småningom skapa allsång och jordskalv hos STIM. ”Hyllade” BWO deltar med smörja ikväll, kvällens pisspaus om man är trött på halvballader utan en tanke. Låten kan vara lika snabbt och fult gjord som en läxa vars existens koms på minuterna före den skulle lämnas in. Mikael och Rigo är mellanmjölk som bara kan beskrivas som alternativ pisspaus ifall BWO verkar intressant.

Så hur slutar det ikväll? Ska vi gå efter skrock så är det i tredje delfinalen som jokertrenden vänder, precis som i Linköping förra året när Eskobar totalfloppade. EMD till final med årets nödvändiga ballad av Molly Sandén. BWO och Velvet är aspiranter till andra chansen, men flåsas i nacken av Sofias grekiska etno-pop. Allt handlar om hur svenska folket tänker, men jag tänker på Sofia och hoppas att vi kan få lite mångkulturellt när vi åker vidare till andra chansen om två veckor. Bert Karlsson steg in i lobbyn nyss, vi får helt enkelt fråga honom.

Wow, vad retro!

Foto: Enmilsten

Året är 1917, i en väldigt stor backe som ligger mitt ute i ingenstans som är lokaliserat en bit ifrån Leksand. Det hat byggts ett hus som idag år 2009 gästas av en tonåring och hans pappa. Gamla blommiga soffor samt ett grådaskigt spegelbord lyser upp i ett väldigt litet och inhemskt hus.. Jag har nu kommit fram till Tällberg där kvällens artister bor, eftersom Scandic inte etablerat sig här uppe i norr så får man faktiskt bo i små stugor långt ifrån receptionen.

Sitter och lyssnar på p3 med en snarkande pappa i sängen en bit bort, det snöar och någonstans genrepas det för kvällens fest med en fullsatt arena. Folk över hela Sverige pratar som vanligt om eventet och det känns som att alla är delaktiga på något sätt i Leksand. Det måste vara så att alla är här för festen, vem skulle allvarligt se schlagern för musiken?

Nu blir det rapportering på plats

Snart bär det av, snart ska jag äntligen lämna ön. I för sig kommer jag tillbaka på söndag men jag ska ändå upp till Leksand för en liten paus från vardagen, vilket jag är riktigt glad över. Hur jag ska blogga är dock inte klart, vet inte om jag kommer hitta en dator bara sådär. Men vi hoppas på det bästa såklart.   

Men det ska komma en liten sammanfattning av vad jag tycker om kvällens låtar samt en rapport vad som egentligen hänt under kvällens schlager, allt annat vore rent bullshit.

Egoism i alla ära

"Men leta vidare då",  det var orden som fick det att brista ikväll. När en grupp på fyra perosner saknade två av sina jackor som inte hängde där de skulle så ber jag de snällt att vänta eftersom det finns runt femhundra andra som väntar på sian jackor. Men självklart är just de människorna viktigast och de enda med barn och tider att passa, ingen annan än just de borde få ställas i första rummet.

Visst kan jag vara egoistisk, men eftersom jag jobbar med service så vet jag att man inte kan göra det rättvist för alla. Vissa får vänta i tio minuter medan någon kan få sin jacka direkt när han eller hon kommer till garderoben, sånt händer. Men att ta tag i mig, slå upp plastbrickorna i mitt ansikte och drygt säga att man faktiskt har viktigare saker för sig än att vänta på att ett barn ska hitta ens jacka. Jag blir så trött, förolämpad och sänkt att jag inte orkar, hur fan ska sex personer problemfritt kunna ha hand om sexhundra jackor som ska ut inom den närmsta halvtimmen? det är femton sekunder per jacka, typ.

Nej för fan, tänk lite på folket runt omkring också och den där service-arbetaren som faktiskt försöker le och göra det bästa. Jag har psykiskt brytit ner mig till en nivå där jag bara ler och ber om ursäkt så fort något blir fel, kädne mig som en dagisfröken som ska berätta att det är en annan unges tur att ha brandbilden.

Men då så, en helvetes dålig dag till ända. Dåligt betyg på mitt so-arbete, ett fysikprov som gick fel, en vild stridsyxa mellan mig och Sofia, ingen dusch då det bara fanns kallvatten, förolämpande egoister och som avslut en krossad glasburk på gården. Tack, tack så jävla mycket för att jag får ha det bra och att inte alla tråkiga händelser hamnar på samma dag.

Men va fan...

Jag hatar riktiga egoister, min kväll i garderoben har varit usel och jag ska ta ut min ilska här. Men först måste jag varva ner på gården och tala ut så jag kan sova i fred och lycka utan att behöva tänka på allt som förstår mitt goda humör.

AC/DC var i globen ikväll, verkar ha varit ett jävla drag.

Världen är felvänd

Dagens i-landsproblem, det finns inget varmvatten i duschen som jag så gärna vill ta. Så nu sitter jag är i mina jobbarkläder med ett halvfuktigt hår efter runt femton sekunder i kallt vatten. Mamma klagar över torrt kött som hon plockade ut ur frysen för att äta och lillebror gnäller som vanligt. Pappa lever dock livet någonstans där han väntar på AC/DC. Vi är minsann bortskämda

Stackars oss som inte har någon täckning på mobilen, eller att det är kallt i skolan och på jobbet när vi kommer dit på morgonen. Det är inte synd om de svältande människorna i u-länderna, de har det mycket bättre än oss. Tänk att de har det så varmt, skönt och fattigt medan vi sitter här i kalla Sverige med varierande duschvärme, teve-apparater och torrt kött.

Foto: Enmilsten

Hon hatar mig

Att ha The tough alliance på hösta volym, cykla med en skranglig cykel genom snön med immiga glasögon och en axelbandsväska samtidigt som man mimar med texten är klockrent. Man ser så töntigt rolig ut och alla bara ler när man cyklar förbi. Jag vet inte varför, men min lilla cykeltur ifrån affären och hem gjorde mig stolt över mitt smått töntiga utseende. Sen att jag har en påse godis att trycka i mig är bara ett plus i kanten.   

Mitt möte med Sofia ifrån Göteborg var inte det mest lyckade, vi var allmänt småsura och ohövliga eftersom hon tog av mina pommes frites som jag verkligen ville äta själv. Så vi glömmer helt enkelt det och inriktar våran ilska på de rent ut sagt jävla schlagerlåtarna som vi ska genomlida imorgon. Grekiskt, Veronica Maggio utan sväng och på helium samt en ballad ifrån BWO. Jag ska försöka söka upp en dator och vara lite förbannad i Leksand imorgon. Men förutom kassa bidrag så finns det självklart minst ett guldliknande korn.   

Min lilla kamera kom tillbaka idag och jag kan med gott samvete kanske ta lite bilder imorgon utan att behöva släpa på en stor bjässe. självklart följer den också med men kanske inte med högsta prioritet. Ett "g" med plus i kanten på mitt SO-arbete, jag tror allvarligt att min lärare Hedvig hatar mig och mitt sätt att skriva texter. Fysikprovet gick som det gick och jag insåg att jag bara ska satsa på högsta betyg i svenska, matte och engelska.

Morgonens glädjepiller

Är inte "Lego"-gubbar roliga? Blev faktiskt lite smått kär i den här animationen.

En göteborgare

Idag är pappa glad, för han ska gå och få se på AC/DC ikväll. Är det något speciellt med det? kan ni ge er fan på eftersom det är rock'n'roll på riktigt. Jag är inget inbitet fan som kan alla låtar, varit på alla konserter och äger alla plattor. Men det jag vet är att om någonting av all den musik jag lyssnar på ska följa med mig vidare i livet så kan det vara AC/DC som gör det. Ungefär som Mattias Kling på aftonbladet sa, "Argumentera mot You shook me all night long, Thunderstuck eller Higway to hell? Nä, just det".   

Själv så går man i skolan, har prov i fysik ovanpå allt annat roligt. Men eftermiddagen ser lite ljusare ut när jag ska träffa Claras göteborgare som är på besök och ta en tur på stan tillsammans med de. Jag ska även packa väskan för imorgon och jobba. Eventuellt avslutar jag allt med en timme gården innan jag antagligen går och lägger mig för att grovt försova mig och måste stressa till flygplatsen som en dåre.

Det är då man plockar fram "dagens tips" och hör vad Jesper Ronndahl har att säga om ångest.

Mentalt sjuk

Jag brukar inte se "på spåret", så att Ingvar Oldsberg lämnar programmet är inte direkt någon stor nyhet för mig. Det är just därför som jag hoppar över den och sätter istället Mötley Crües lilla fan-skandal i fokus. Basisten som blev förbannad och skällde ut en fan efter att hon kastat tillbaka basistens vattenflaska som han totalt glömt bort att han tidigare kastat. Det slutade med att han trodde att hon var en galning som bara kastade saker och blev fly förbannad. Men han ber nu om ursäkt på sin blogg och förklarar missförståndet.  

Sen vet ni att jag har en släng av ett antal mentalsjukdomar egentligen, någon radiokanal (chansar på p3) i Sverige har börjat med något som heter "dagens tips". En smått överhumoristisk sketch som tipsar om allt ifrån björnar till knark. Helt klart sevärd!

Nyheter i bloggosfären

Nu testar jag Twitter, en något meningslös funktion som finns på nätet men otroligt vad den är populär. Här kan jag alltså uppdatera vad jag gör när jag inte är hemma eller vid en dator. Jag bara smsar upp ett vanligt sms utan bak-kostander eller liknande. Ni får också ta och skaffa sktien, så jag har någon att bevaka!

Alltså, har jag missat något?

Jag skäms djupt, riktigt djupt. NASA, en svensk synthgrupp som nu fått chansen att jobba med internationella artister släppe nyss sitt album där faktiskt en otroligt massa människor är med i varje låt. Skivan släpptes bara här om dagen tror jag och jag visste inte ens om att den var på väg, så otroligt, fantastifullt, fantastiskt bra och här sitter jag utan guldskatten.

Kanye West, Santogold och Lykke Li har tillsammans soelat in sången på spåret "Gifted", så grymt bra.

Vem mördar Björkman?

Och då är det dags för dagens diplomatiska åsikt, för jag börjar tro att de där som sköter Melodifestivalen är lätt rubbade. Om man ska ha en jury över huvudtaget i schlagern (vilket jag tycker att vi borde ha) så får man faktiskt låta de utgå ifrån uppträdandet som framförs i finalen. Det är helt befängt att juryrösterna ska läggas innan finalens ens börjat. Numera så får juryn bestämma efter allas framträdanden precis efter att de vunnit i sin deltävling, något som kan ha kostat Sanna Nielsen segern förra året då hon stakade sig och tappade textrader efter glädjeruset när hon vunnit.   

Och där kommer en känga åt andra hållet, eftersom jag utgår ifrån att juryn vet att det är just de klippen där de vunit som de får se så kanske man kan vara ltie öppen och se att låten är bra fast att hon stakade sig när hon nu var som gladast eller om något annat skulle hända. Mer flexibelitet i juryn och kanske lite smartare agering av ledningen. Det är faktiskt på liv och död, den här melodifestivalen.    

Spotify

Spotify har verkligen blivit en riktig grej. Det är så här att förutom all den reklam som börjar falla in i programmet så har företaget börjag göra dealar med bland annat svenska spel och energidrycken "Burn". De lottas ut fritt med konton på företag som tjänar pengar på det och sedan får alla som har programmet massor av reklam från andra företag som ger Spotify pengar. Spotify betalar skivbolagen och det blir lite mer balans i världen, och det häftiga är att deras idé fungerar.

Denna morgon bjuder på lite glad tankar om musikstreamning, och så ska jag iväg som vanligt till skolan där vi börjar med idrott. Det är torsdag, den längsta skoldagen i veckan och allt kan hända. Troligtvis kommer det se ut som varje torsdag, men man kan väl drömma.

Vem fan är Perez Hilton?!

Inte för att verka dryg, men om det är en person här i världen som hamnat fel så kan det vara Perez Hilton. En manlig bloggare vars namn liknar Paris Hilton, han bråkar med alla och verkar samtidigt vara världen gladaste, ytligaste och mest skvallerberoende kille som skapar rubriker i USA. Nu har han till och med nått svensk media, helt oförståligt eftersom endast stockholmare mellan tjugo och tjugå fyra kan känna till honom. Jag ltåer väldigt fördomsfull, men jag tycker det är så fånigt.

I vilket fall så har han nu tydlien postat en nakenbild på Lily Allen efter att hon haft ett ordkrig på Twitter, som för övrigt är en av de nya trenderna här i bloggosfären. Detta leder då till arga miner och ett hat som media uppmärksammar, själv säger bloggaren att han tycker om Lily och att hon agerar barnsligt. Ja, men om han nu inte tycker det är någon stor grej och att hon bara är barnslig, varför i hela världen ska han då posta en nakenbild?

Världen har blivit galen, otroligt nog så tar "klick"-sidan på aftonbladet upp lika mycket plats (om inte mer) som politiken. Nu ska jag ge upp det här och inse att arga och barnsliga kändisar är det som säljer. Förstå ni hur mycket rubriker det skulle komma om mig ifall jag var kändis?  

Ännu ett irritationsmoment

Foto: Enmilsten

Jag kan inte äta glassbåtar, jag ska från och med nu sluta upp med att äta den chokladnerfläckande, syltfyllda kexglassen. Fy för hemglass!

Kabaré-pop

Miss Li har tagit över,sitter och diggar med i diverse enkel kabaré-pop och gäspar för fullt. Min förmåga att hålla sig vaken på eftermiddagar verkar sakta tyna bort,  så har nyligen vaknat slummrat till en stund i sängen med ZTV. Sitter just och väntar på att få lite varmavatten så jag ska kunna duscha och bli varm. Läste nyss att Larz-Kristerz album släpps idag, funderar på att gå och lägga mig igen.

Om man gjorde verklighet av Disneychannel-Brandy

Jag ska gå på en festival, med en mobilblogg i högsta hugg så ska jag frossa i bra artister i minst två dagar (om inte mer). Hittade nyss en riktigt tidig festival som är redan i slutet på maj. Siestafestivalen i Skåne pågår mellan den tjugoåttone och trettionde maj och har fått inbokat bland annat Anna Ternheim, Nordpolen, Fatboy, Frida Hyvönen och sist men inte minst Placebo. Jag har aldrig hört talas om festivalen, men får man så bra band i tre dagar för sexhundra kronor så är det faktiskt en synd att inte gå. Borlänge hade drygt dubbla priset, men den festivalen håller dock på dubbelt så länge och längre in på sommaren.

Allt detta upptäckte jag för att jag kom tidigare hem idag och hann läsa en notis på Aftonbladet innan dem hamnar under massa annat skvaller.  En annan bra sak är just att jag är hemma tidigt, lyckades komma på tanken att vi skulle övertala våran svenskalärare om att få beting för att slippa en två timmar lång håltimme så vi kunde åka hem istället, och det gjorde vi. Så den här dagen i stort sett fulländad. Efter regn kommer faktiskt solsken.

Dagens "badgirl" är med all självklarhet Jenny Petterson även kallad Velvet som fick nys om att en norsk grupp hade exakt samma namn som henne i den norska schalgerfinalen och krävt att de ska byta namn, vilket de gjorde. Det är nästan lite respekt det, men påminner en del om Brandy i teveprogrammet "Brandy och herr Morris" på Disneychannel.

Onsdag, en riktigt bra dag

Jag har försovit mig, fast man inte borde och det bara blir stress så är det faktiskt rätt skönt ibland. Varvar upp med att göra mig iordning och lyssna på lite lätt musik, sen får man skjuts och kommer i tid utan att behöva vänta i korridoren en halvtimme. Vilka i-lands problem jag har, sade pojken och suckade.

Men nu hänger vi inte läpp, idag är det onsdag och det betydde förut att skivrecensionerna kom men numera så är det mest fritidsgården (te och fralla-mys ikväll) och en rätt smärtfri skoldag. Eftersom vi har haft olika anledningar till att inte ha just den eller den lektionen och så är klass åttiosju på prao så kommer vå veckai nte vara fullt så normal och jobbig osm den brukar, och det är riktigt skönt. Idag är det beting på musiken och vi börjar dagen med en lång och rätt svining spanskalektion, hoppas Åsa har planerat något roligt.

Och innan jag glömmer det så kom pappa in med biljetterna till Melodifestivalen igår. Let's get pink!

Foto: Enmilsten

I'm alright, still...

När jag kom hem så frågade pappa om det hänt något idag, och om någon annan undrar så är svaret nej. Allt som jag råkat ut för idag är bara ord på internet och en halv blackout, tror allvarligt att jag inte tål biologi. Ska kolla om det någonsin återkommer, isåfall så tar jag tag i det och ser över eventuella åtgärder och lösningar. Det kan bara vara så att jag varit lite trött och att de bara råkat infalla just under biologilektionerna.

I en pressrelease så berättas det att bandet Metronomy kommer till Sverige och spelar på debaser slussen i Popcirkus onsdagen den fjärde mars, är inte så insatt i deras musik men det kommer säkert bli bra och jag kan få en chans att uppleva ett till band. De kommer även till Emmabodafestivalen i sommar. Men nu är det sovdags och sen så ska jag vakna upp glad och pigg helt utan anfall eller sura miner.

Om någon oroar sig vilket jag inte tror, men om så är fallet så kan jag försäkra denna om att jag mår psykiskt och fysiskt bra. Inget negativt hos skolsköterskan sist vi kollade och jag känner att allt flyter när jag inte är trött och måste dras med min familj som kombinerat skapar kaos i mitt huvud.

Barndomstrauma

Nu är jag glad! Värdlens roligaste Joel är tillbaka på ön och jag har fått i mig en stark tablett som gjorde underverk med mitt humör. Jag minns inte varför jag arg, fast jag hade nog ladrig någon anledning när jag var det då heller.

Läser om dåliga konserter på aftonbladet, själv minns jag i östergravar när vi skulle få komma backstade på Rixfm-festival för flera, flera år sen. Och när jag var liten så hade jag lite andra tankegångar än vad jag har idag, så jag stod inte ut med att vänta framför scenen hela konserten. För, i slutet så sa de att efterfesten nu fortsatte på gutekällaren och jag blev då förkrossad att jag lämnade min vän och sprang iväg, för jag trodde verkligen de hade dragit. Halvvägs hem till terra nova blev jag upplockad av pappa som körde hem oss. Jag var verkligen en liten idiot när jag var liten.

Nu har jag delat med mig av ett minne som jag annars hade förträngt, jag hatar faktiskt att bli påmmind om vad jag gjort och mina handlignar när jag var liten. Så ett tips, snälla påminn mig inte, för jag lever i nuet och känenr att jag inte vill prata om dået.  

MEN DÖ!!!

Vet ni vad? Jag insåg nyss att det ska göras pizza ikväll och att jag precis slevade i mig en stor tallrik pasta. Jag vet inte vad det är men jag är så jävla trött, arg och besviken på allting så jag bara skulle kunna gå och lägga mig i friggeboden för att sova bort hela den här tristessen. Nej, det finns inte mycket positivt när det är kallt, mörkt och allting går rätt åt helvete. Tacka vet jag en gömd animerare som får mig att le under ett par minuter när resten av dygnet är pest, pest och åter pest.

Det värsta är, att jag inte vet varför jag är som jag är.

Fördomarna och gangstar

Ordet "bögmodebloggar" infanns i mitt liv idag, jag tänker inte berätta var, när eller hur jag fick höra det. Jag vill bara fastställa att det finns homofobiska rasistiska idioter ute i världen som inte har någon respekt i verkliga livet eller på nätet. Jag vill inte uppmana till våld eller annat onödigt, men en respektfull reflexmässig och känsloladdad höger skulle inte sitta allt för fel när man träffar på en sådan idiot. Tycker bara det är tråkigt med alla dessa fördomar som att killar inte kan blogga eller att mörkhyad automatiskt är ganster och lite lägre värd. Jag säger inte att det är så, men fördomarna finns.

Men om vi skiter i alla tråkigheter och inte fokuserar på TPB-rättegången så är detta en vanlig skitdag. Pappa kommer in med melodifestivalbiljetter, skivor och stör mig på alla sätt och vis. Eftersom han läser det här så kanske han kan förstå att jag är trött, sur och osocial när jag efter nio timmar hemifrån inte orkar höra en enda röst fråga mig någonting.

Ska snart iväg igen, sen så är det hem sova och hoppas att jag vaknar lite gladare imorgon. Appropå schlagern som jag nämde ovan så berättar idolerna Erik, Mattias och Danny att de alla var sängvätare när de var små, (jag läste självklart fel till början och fick fram en helt annan meing som väckte mässor av tankar) vilket är väl en rätt modig sak att säga sådär, eller? I vilket fall så tror jag på gullungarna på lördag, går det soom det brukar så kommer jag säkert springa på Danny när vi far till Leksand i helgen. Och så är trummisen i schlager-rockarna H.E.A.T. utsedd till den hetaste av honom och Måns Zelmerlöv, grattis.  

Jag emigrerar, nu!

Foto: Enmilsten

Jag vill resa utomlands, så är det bara. Jag vet inte vart, varför eller när. Jo, jag vet att jag vill göra det nu så jag kan få en eller två härliga veckor i solen men översöta drinkar och glass. Knappt äta frukost eftersom jag mår illa av den och sedan äta stora luncher och mysiga middagar. Bada, plaska, sola, se lite av världen och umgås med roligt folk. En semster med min och en till lite social familj, man kan väl drömma?

Funderar på vad jag ska få gjort den här veckan, har inte så mycket på gång förutom skolan och lite lägntan till sportlovet. Det är föressten nu bestämt att jag drar till Leksand på lördag och ser Melodifestivalen, världens bästa Irini Micha är där som låtskrivare. Alice in videoland kommer till Arvika och TPB-rättegången håller fortfarande på, vi får helt enkelt se vart den här dagen tar vägen.

Years of refusal - "Tack" (Indie/Britrock)

Foto: itsmorriseysworld.com

"Play very loud" uppmanas man till på baksidan av "Years of refusal". Redan i "Something is squeezing my skull" så märker man vilken effekt ett par extra decibel ger och man blir nästan som beroende. Skulle Glasvegas gå på esctasty så skulle de med all säkerhet låta som Morrissey, för det här är guld.

Och precis som det låter så handlar skivan om allt som Morrissey någonsin avstått, allt han missat och vad han borde ha gjort. Han försöker se tillbaka och ber att få det gjorda ogjort, eller omgjort. Även lite annat snack har satt sig i skivan, men det spelar ingen roll för det är fantastiskt fint, med en röst som fyller ut där sträginstrumenten och trummorna inte når så blir allting fulländat. Ett exempel på det är "It's not your bithday anymore". Det finns allt ifrån det lite fartigare och nedstämda glädjepillret "Sorry doesn't help" och den nästan dansbandsliknande singeln "I'm throwing my arms around paris". Det är synd att säga så om en sån vacker låt, men bitvis så tänker jag på en fet man i cowboyhatt som stod i teverutan i vintras.

Om man ska jämnföra med tidigare plattor så är det sig rätt likt, dock har det blivit mer sprudlande och mer enformigt än tidigare. Många låtar är korta och gjorda så att texten blivit viktigare än musiken i vissa lägen, helt okej men skulle kunnat vara mer poetiskt så. Men eftersom det är Morrissey så gillar jag det, skönare än skönast och väl genomtänkt. Tack för underbara "You were good in your time" och ja, tack för alla låtar. Jag kan inte säga mer än att skivan ska köpas, lyssnas och slitas tills den blir helt olyssningsbar. 

Bästa spår: Jag kan inte välja, men "One day goodbye will be farewell" och "It's not your birthday anymore" kan vara strået vassare.

  

LMAOOFL!

Jag ber om ursäkt för den mogna rubriken, men det här är riktigt, riktigt roligt. Jag presenterar dagens citat. "Det kan vara någon som hatar granar." Ni missar väl föressten inte SVT:s nya serie "183 dagar", det kan bli otroligt bra. 

Foto: Aftonbladet.se