onsdag 31 december 2008

Enmilsten - Nyårskrönikan 2008

Vad har år 2008 egentligen åstadkommit? En väldigt låg placering i "Eurovision song contest" för Sverige, finanskris, mord på barn och en politisk debatt angående olympiska spelen i Kina? Nej, det här året har varit så mycket mer än så. Glädjemoment av alla dess slag, hopp har tänts i folks själar och ett hav av spännande beslut som vänt upp och ner på världen vi lever i.

 

Jag startade den här bloggen strax innan en thailandsresa i februari men hade redan funnits på bloggklienten "blogg.se" en hel månad innan jag hamnade här. Jag har sett tillbaka på mina åsikter om allt ifrån melodifestivalen till politiska beslut och självklart mitt krig mot märkesslavarna. Det har varit en process och jag har utvecklat min svenska och förmåga att tänka enormt.  Samtidigt som jag ger min resumé till er så ska jag hänvisa tillbaka till gamla åsikter och se hur pass de stämde och om de fortfarande är mina åsikter.

 

"Yes we can!" ropade USAs nya president Barack Obama i sitt segertal där han stod och talade ut till folket som faktiskt med ett enorm leende på läpparna grät, kramades och bara var lyckliga. En mörkhyad man tillträder platsen som president om exakt tjugo dagar då han ska städa upp efter en allt för missförstådd och klantig Buske. Jag har försvarat George och står fortfarande för vad jag sagt, men att jag starkt har stöttat Hilary Clinton och helt förbisett Barack är något jag får leva med, tyvärr.

 

"FRA"-lagen och "IPRED" är jag helt för och har stöttat sen jag hörde om dem, trots den kritik som riktats och argumenten om att lagen hotar den personliga integriteten så tycker jag att kan man inte sköta sig och ha moralen att en ljudfil, videofil eller textfil som är upphovsrättskyddad inte är tillåten att ladda ner eller dela ut på en server samt att man lurar unga till sexuellt förnedrande saker, har konversationer om terrorattacker mobbar osv. (Listan med exempel är lång) Om man inte har den moralen så måste man tvingas med medel som ingen egentligen vill ta till. Man kommer få slåss om man vill ha kvar lagen och detsamma om man vill tvärtemot, men ta med er de här orden innan ni väljer sida. Om man inte har något olagligt att gömma så behöver man inte oroa sig.

 

Det är politiken, Sen om vi då tar musikåret 2008 med monstersommaren där i stort sett alla befann sig. Konsert, efter konsert och skivor så långt ögat kunde nå. Jag var inte så aktiv och höll mig på plats hela tiden, men jag såg allt på håll och visste hur gärna jag ville vara där. En härlig röra av pop, rock indie, synth, metal, alternativt och beyond the eternity. Allt startade när min viktigaste inspirationskälla stod på hyllan inne på "Rocks", en inspirationskälla så stark att den än idag går att lyssna på. Li Lykke Timotej Zachrisson även kallad Lykke Li och hennes album "Youth Novels" kanske inte var bäst av allt jag lyssnat på i år. Men det går faktiskt inte att jämföra någon vars album överglänsas av hennes liveframträdanden, det är en helt egen division skapad bara för henne. Orden räcker inte till. Sen så har jag under mitt ständiga skrivande gjort en del missar i musikväg, och så här när allt ska glömmas och man ska gå vidare mot en ny tid så kan jag faktiskt erkänna mina fel. Rakt upp och ner, jag har ändå inget att förlora eftersom om ett par timmar så börjar allt om från början.

 

Håkan Hellström är en fantastisk kille som har det där extra man behöver ibland, en i mängden som skulle kunna urskiljas från månen. Jag dissade totalt hans album "För sent för edelweiss" av den enkla anledningen att jag var besviken, men så besviken jag inta ha varit, bara grinig blind och helt borta i en värld av "Kom igen Lena". Pelle Hellström mer känd som nordpolen har gjort ett fantastiskt album, men titelspåret "På nordpolen" är grymt mycket bättre än det jag skrev var det bästa spåret, det vill säga "Reglerna har ändrats". Sen så kan jag även erkänna att jag överskattade Rongedal en del, deras musik är bra i just sin genre. Men annars så är den inte särskilt mycket mer än underhållande och glammig.

 

Till sist så vill jag påpeka en sak som inte hör till musiken, eller jag kanske ska kalla det för ett erkännande. Det är inget fel på märkeskläder, egentligen. Visst, det är dyrt, onödigt och lögnerna om kvalité och barnarbete är många, men det finns inte tillräckligt med argument för att säga att det är fel. Jag kan bara säga att det på något sätt är moraliskt förkastligt i den synvinkeln att alla ska vara jämställda och märkeskläder har lite den tendensen att visa om man har pengar och smak eller inte. Det är helt enkelt en statuspryl.

 

För att då sammanfatta så kan vi just nu gräva ner oss i våra problem angående papperslappar med värde och sörja de mördade som hamnat i centrum i media. Men glöm då inte de som inte har dessa värdefulla papperslappar och de som mördats utan att ha fått upprättelse. Släpp den rent ut sagt jävla dystra minen och inse hur bra vi har det, 2008 var ett grymt år där i stort sett det mesta som kunde ha hänt hände. Visst, vi ska tampas med mycket nästa år. Men som man bäddar får man ligga och vi har trots en väldigt oskön madrass lyckats göra det bästa av det.     

     

Musik till tolvslaget.

Kvällen till ära så har jag fixat en "Spotify"-lista, den perfekta mixen av glad nyårsmusik som ska startas ungefär fyrtiofem minuter knappt en timme före tolvslaget. Ni hittat bland annat ABBA, Marit Bergman och Duffy i listan. Sitter just nu och försöker skriva klart nyårskrönikan samtidigt som jag ska vara social med Anne och hennes familj.


Kvällens "Spotify"-lista: Nyårspop

En fjärdedel av er där ute borde skämmas där ni sitter och deppar!

Nu har jag varit och checkat inför kvällen, DJ-båset, ljuset och allt annat runt omkring är färdigt för party. Nu väntar vi bara in klockan.


Nyss så ringde Nya Zeeland in år 2009 och om tio timmar gör vi detsamma, och vad jag kan förstå så längtar nästan en fjärdedel extra mycket till tovlslaget efter att tjugotre procent har satt betyget minus på året som gått. Vilket jag inte kan förstå då vi trots finanskriser och tråkiga julkalendrar så har vi haft ett fantastiskt musikår, en president som alla avgudar (förutom de få som vill ha ihjäl honom) och så har jag börjat blogga, det har kommit bra filmer, böcker, glädje bla bla bla... Men mer om allt det här ikväll. Jag vill just nu bara veta hur man kan se så negativt på det här året.        

Kanske jag festade för hårt igår?

Vaknade klockan fyra imorse, hade så ont i magen så jag trodde jag skulle dö. Men jag lyckades strongt gå upp och ta en frukt, dricka ett glas vatten och somna om. För cirka en halvtimme sen så gick det dock inte längre, började få uppstötningar och annat äckligt. Tog en brustablett med någon speciell sorts vätskersättning som ska fungera. Ingen i min närhet verkar ha mått eller mår så här den senaste tiden. Kan det helt enkelt vara så att jag svepte för många glas cola hos Annen? I vilket fall så är jag så otroligt glad och kan inte sluta le. (Det ser ni väl själva här nedan!?)



Foto: Enmilsten 

Men nu när jag väl är uppe så kan jag faktiskt ta och slå ett slag för kampen om ammningsbilder på facebook som inte enligt reglerna får visas för de är oanständiga och visar nakenhet. Kan man inte då som användare få välja om man tycker det här är anständigt eller inte med hjälp av en knapp som kan heta något i stil med "Dölj/visa bilder som kan anses stötande". 

Jag kommer säkert blogga emellan, men vill bara uppmärksamma att årets sista inlägg ramlar in strax innan klockan tio ikväll då jag ska se tillbaka på mitt och vårat 2008. 

Årets sista tvivel

"Det kallas tvivel det där som stör. Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör." Lasse kan sina låttexter väl, och just nu är det tvivel som är aktuellt för mig igen, precis som det varit hela mellandagarna.


Alla pratar om nyårsafton, särskillt ikväll så nämnde en del under middagen hos annan hur alla borde samlas och grilla korv när de skjuter raketer och hur det ska smällas och firas osv. Och så ska jag iväg och jobba, man blir verkligen positivt inställd på att man ska iväg, eller hur? Jag har fördelar med jobbet, och jag har nackdelar.  Nu blir det bara att sova på saken.

Sen har USA kommit på att de ska spara sina filmer eftersom det är en sorts kultur. Något som Sverige började med redan på trettiotalet och håller på med än idag. Iallafall så ska man ta in "The terminator" av någon märklig anledning, anledning ska vara historisk, kulturell eller estetisk i grunden. Men man får inte reda på motiveringen för just den här filmen inte.     

tisdag 30 december 2008

Ett asgarv som räcker länge!

Jag tror aldrig jag sett en bättre barnfilm! Så otroligt rolig och med ett parti som jag faktiskt kände att jag kunde ha gråtit till. Jag sitter faktiskt fortfarande och ler när jag tänker på "Madagaskar 2".


Att den så plötsligt börjar med en flashback på Lejonet Alex ungdom och hans pappa ger någon sorts feeling av vad som kommer hända när de plötsligt sitter i den hemsnickrade pingvinplanet som ska ta dem hem till New York. När man får se den klassiska stolta ledarfadern som mist sin son, när man får se honom återförenas med ett hopp som återigen krossas och känslorna bara flyger omkring. Det är underbart.

Och något av det roligaste jag någonsin sett är nog när Alex genomför en viss dans för människor och allting är riktigt party och glatt. Då han bara voltar i slowmotion medans alla håller på i sitt normala tempo och NÅGON frågar "Hur gör han det där!?". Det var så hysteriskt kul att jag bara inte kunde hålla mig till ett enkelt bioskratt. Även när Flodhästen Gloria möter den fetaste och "najsaste" av alla flodhäster är en scen som kommer dominera under mina "Youtube"-besök. Jag har ingen som helst koll på hur bra animerad den är och hur många gånger vi sett det här förut, men jag älskar "Madagaskar 2" och den blir aldrig tråkig.


Blogga med word

Nu så ska jag testa en ny liten sak här, jag ska blogga med "word". Och då menar jag inte "word" som i ord, för det gör jag i stort sett alltid. Utan med "Windows office word 2007". Och om ni kan se det här uppe på bloggen så betyder det att jag har lyckats. Det är nästan värt en klapp på axeln och massor av lovord.


Foto:Microsoft

Och mitt upplägg inför morgondagen som jag tjatar om hela tiden är i stort sett färdigt, under skivspelningen så ska jag börja jobba mig igenom sjuttio- åttio- och nittiotalet samt schlager och min exstasblandning som avslutas med Lena Philipssons "Delirium". Mitt i planeringen så dök mammas kusin Linda upp med julklappar, ett litet frågesportsspel för resor och boken "Eragon" fick jag såhär på den näst sista dagen av 2008. Eftersom jag sett filmen så vet jag vad det handlar om, ungefär. Tror det är någon pojke som på något sätt förs samman av ödet med en drake och sedan så är de utvalda att bekämpa mörkret och den onda lorden av någonting. Fantasy när den är som bäst?

Om en liten stund så ska jag iväg och se "Madagaskar 2", barnet inom väcks och jag bara längtar efter att få smocka i sig popcorn och skatta hysteriskt åt en "Pixar"-film. Apropå film, visste ni att Blondinbella inte gillar filmen "The day earth stood still". Hon totalt dissar det klassiska miljöhotet gör hela filmen till det konstverk det faktiskt är handlingsmässigt.

Kanske lite för mycket...

Idag händer det en del, iallafall om man bor på melodislingan 8 i Vibble. Dagen inna nyårsafton och alla aktiviteter hopar sig. För min del så ska jag kanske göra ett julklappsbyte med min mammas kusin, gå på bio, äta middag hos Annen lite längre ner på gatan och på något sätt hinna förbereda inför morgondagens spelning.


Mina problem med julklappsbyten ligger fortfarande och gnager, särskiltl det där halsbandet som alla verkar tycka är helt okej och några rent av tycker att jag ska handla ett armband till det. Det är ganska roligt att alla har en mening om vad jag ska göra med det, utom jag. Aftonbladets bytartips hjälpte inte så mycket då det mest handlade om musik, filmer och spel. Men jag måste invända i Markus larssons första tips om Seal och hans album "Soul". Istället för att byta den så köper du bara till soulboxen. Seal är på något sätt en klassiker.

Och så kommer snart alla papparazi-fotografer till gatan då våran egna Mojje ska delta i "let's dance". De konstiga ljuden som kommit ifrån hans vedbod kanske har varit om annat än vedhuggning.

No no, fuck YOU right back!

Måndagen är den okända bloggarens viktigaste dag, på måndagar kan den som har en blogg locka till sig läsare och klättra på listorna så gott han eller hon kan. Varför? jo, varje måndag så nollställs alla blogglistors mätare över unika besökare och det är fritt fram att bli känd. Själv har min blogg lyckats hamna några platser ovanför Katrin före detta schulmans blogg. Dock är jag snart nerslagen igen. Men lite glans kan jag sno åt mig. 


Och så har språkrådet släppt de nya orden som vi svenskar kan börja använda, förutom ordet bloggbävning" så känns det faktiskt rätt tamt. Dock väntar jag på den dag då "asdad" blir ett ord med den ungefära förklaringen "Uttryck för en positiv eller negativ känsla på internet, exempel: Jag får åka på min språkresa av pappa! asdad!" så kommer jag köpa ordboken och rama in just den sidan där ordet återfinns.

måndag 29 december 2008

Gott nytt år, igen...

Till att börja med så tack till signaturen Fina, alltid lika roligt med folk som uppskattar vad man gör på internet. Ni andra kan väl göra likdant, alltså visa eran uppskattning genom att kommentera.

Här på gården har vi haft nyårsmiddag med otroligt god mat och underhållning utan dess like (som jag, Anton, Jacob och Kjell faktiskt stod för). Gårdens egna band Some kind of Kjell uppträdde på en temporär scen med sin nästa hitsingel "Tofta-Janne". Att jag är sångare i det otroligt oseriösa kultbandet är på något sätt lätt att förstå. Jag sjunger som en kastrerad katt i isvatten med en motorsåg i halsen.


Foto: Enmilsten

Eftersom jag jobbar kommande nyårafton så ska vi alldeles strax ringa in det nya året. Så medans ni sitter hemma och har en enkel kväll så ska jag faktiskt ut och dricka pommac och smälla fyverkerier. Gott nytt år!

Vem bryr sig?

Då var min kära frid förstörd och friheten borta då mamma klev genom dörren. Men om man ska se allting positivt så är hon den stillsammaste av huliganerna. Nu överdriver jag en del som ni säkert märker, men det är väl det enda sättet att locka till sig läsarna, jag har ingen aning.


Under de två timmarna som gått så har jag lyckats göra mig iordning, med skjorta och allt samt lagat lunch. Egentligen så värmde jag överblivet ris tillsammans med lite kyckling men det räknas nog som lagat. Riktigt enkelt och mumsigt. Hittade även en sladd till pappas fina systemkamera. Lyckades fota och fixa inställningarna tills batteriet tog slut. Men fick in ett par smakprov i datorn.


Foto: Enmilsten

I nyhetsvärlden så har man som vanligt en enorm torka och rapporterar att traditionen med Kalle anka på julafton tappade hela trehundratusen tittare, ehm...? Det var väl, eller, äsch glöm det.

Gott nytt år i förskott!

Sitter och försöker klura ut någon sorts julklappsjakt. Inte av någon speciell anledning egentligen, det blev bara någon sorts utmaning som jag blev tvungen att lösa. Jag vet att det handlar om jul, sill, mat och nyckelord. (Visst är jag löjlig?)


Idag är en rätt lugn dag i ungefär tre timmar till. Sen så ska det samlas folk borta på fritidsgården för en nyårsmiddag. Vi blir runt tjugo personer som ska äta fläskfilé med potatisgratäng, ha allmänt roligt och faktiskt fuska och ringa in det nya året redan inatt. Det blir det närmaste jag får komma ett tolvslag iår känns det som. Jag ska ju som tidigare berättat spela skivor på Wisby Strands nyårsfirande. Det går dock ingen nöd på mig som faktiskt är i den åldern då man inte kan fira på riktigt med vänner (Det finns alltid någon förälder som inte vill att man håller på med raketer) och att vara hemma med familj och familjevänner känns lite mossigt.

Och för en gångs skull så är jag faktiskt hemma själv! Familjen har på något sätt börjat återvända till vardagen, och eremit som jag är så tycker jag det är riktigt skönt med lite lugn och ro ifrån smaskande munnar, tjat och familjetvistar. Sen så vill jag hylla dagens skönaste hjärtesång, jag har detta lilla underverk som ringsingnal. Lyssna in Broder Daniels "Burn heart burn"

söndag 28 december 2008

Svart på vitt... (och silver i kanten)

Ja, nu blev det en ny layout. Jag vet inte själv vad jag ska tycka. Jag kan däremot konstatera att den är i stort sett svart och vit, det som kan kan vara positivt då bilderna i mina kommande inlägg kommer lysa upp väldigt mycket. Sen blev det rätt stilrent också. Lämna en kommentar vad ni tycker.


Och nu när julen är utstädad ur bloggen så ska vi uppmärksamam nästa års julkalender som ska ha supersnälla silver-Sara och stål-Henrik i huvudrollerna. Alltså kommer det ännu en gång kretsa kring vuxna som ska bete sig barnsligt. Jag är ingen expert på teve och hur det ska se ut, men visst är det roligare när barn har huvudrollen?    

Foto: Svt

Emil ska bli känd!

Brukar inte hålla på i den här stilen, men är extremt sugen på att få bloggläsare faktiskt. Någon kanske såg det i mitt förra inlägg på ett eller annat sätt. Så det kan väl bli ett nyårslöfte, göra allt för att skylta med min blogg.

Har även tänkt på det, att i stort sett alla proffsbloggare eller rättare sagt stora bloggare har och använder bloggeditorn blogg.se och är rätt beroende av det här med statistiksidor och listor, kanske bara jag som är konstig, men kan det vara en faktor som betyder något? Anyway, ta en titt på länken nedan.

Hur, när och varför känd?

Foto: Enmilsten

"'Cause we wanna live the life of the rich and famous", så går texten till Lady gagas låt "The fame". Och visst är det lite så, vi vill vara kända. Alla ska se på oss, höra oss och veta allt om oss.

De flesta av oss är rätt kändisfixerade. Vi letar verkligen efter alla de där smaskiga nyheterna med Britney Spears, Linsay Lohan och Paris Hilton. Ser vi någon ur gruppen EMD eller kanske Håkan Hellström på stan så skriker vi som om vi vore galna. Vi försöker även bli som dem när vi ställer upp i "Idol", "Talang" "Robinson"och alla andra jippon som når ut till folket. Vissa för att lyckas och andra för att sätta sitt spår i ploj-historien.

Och blir man inte känd så gör man självklart allt för att märkas, vissa klär sig så vågat, annorlunda eller så starkt och lysande som möjligt för att synas. Man lägger upp sig själv på snyggast.se för uppmärksamheten på internet och startar en blogg... Just det, bloggen.

Vi har blondinbella, Kenza och allt vad dem heter. Den nya eliten som är viktigaste gästerna på stureplan, efterfesterna och galorna. Det nya mediet som berättar om mode, skönhet och sina små åsikter. De flesta toppbloggarna styrs av tjejer, men det finns killbloggar också, Tobias och Erik. inte hört om dem? Självklart inte, för om man inte är inbiten bloggläsare som kollar alla listor så finns dessa bloggar inte så mycket mer än i internetvärlden. Medan Blondinbella får stora uppslag när hon talar ut om övergreppen och stora lisor vad Kenza drar in i pengaväg i jämförelse med Stina-Lee så har dessa killar bara suttit och skrivit om sin värld. Bara en liten parantes i min kändisfundering.

Men hur ska man nu göra om man verkligen vill bli känd? Och ska man verkligen bli känd som våra riktgia kändisar. Journalister sverige över skriver dagligen i tidningar och rapporterar världen över. En stor del av oss svenskar vet inte vem Johanne Hildebrant är, eller Markus Larsson. Emma Gårdsäter är precis som Johanne och Markus ett helt okänt namn. Men de finns i tidningen varje vecka, ibland dagligen. Våra journalister som får ut sina åsikter och sina kreativa verk, utan att på något sätt behöva vara skandalöst kända.

Här kommer frågan som jag suttit och hållit på ett tag. Vad är viktigtast när man är känd, att få sina åsikter sagda och vara en del av svensk media eller få vara med på exklusiva fester med andra kändisar? Kan man få sina åsikter sagda fast man är riktigt känd, eller är man inte berättigad till att vara seriös och ha en politisk åsikt då?

Veckans nöjeskoll (Och spritflaskor som inte existerar)

Björn och Benny blev årets nöjessvenskar, jag som tycker det är lite kul att gissa har faktiskt försökt komma fram till vem det kunde ha varit. Men jag misslyckades ännu en gång med ettan och är samtidigt lättad. En film med svenskt manus som tagit världen med storm och sedan en nöjeslista utan grabbarna skulle vara skandal.


En tjej som vi däremot inte sett på någon som helst lista på länge är Helena Paparizou, dock fick hon en liten notis på aftonbladet.se då hennes far nyligen dött. Jag tänker inte spekulera vidare i detta, men måste ställa frågan. När ska vi få se eurovisionvinnaren med något nytt och spektakulärt?


Foto: Enmilsten

Och så insåg jag imorse att jag lovat bort mig på nyårsafton, istället för att skjuta raketer och dricka äppeldryck med ciderkaraktär så ska jag spela skivor på Wisby Strand. Förstår inte hur jag alltid kan känna mig som om jag blivit nersupt, kommit hem däckat och alltid insett dagen efter vad jag gjort. Jag är vid fullt medvetande när jag lovar allting ifrån skivspelningar till spabadskvällar.

lördag 27 december 2008

Jag kan förstå Sveriges tänk

Det var en helt okej kväll på jobbet, alla var glada och många jag kände tittade förbi. Blev riktigt överraskad när min just nu tjänslediga mentor Immen kom gående. Både jag och hennes gamla elev Michaela som också jobbade blev löjlgit kramglada.


När jag kom hem däremot så möttes jag av tråkiga besked. Team Timo har sjungit sin sista stämma i körslaget. Efter att ha läst på om kvällen så kan jag kosntatera att det var ett dumt låtval av Timo, han flummade iväg lite väl mycket och hade inte världens bästa upplägg. Så jag förstår, men vad jag däremot inte förstår är att man inte kan se igenom låtvalet, se hur bra det var och vara lite öppna för något nytt fast man aldrig hört skiten föut. För på youtube lät det helt okej.

Team Hanna skulle självklart ha åkt, det var inte ett dugg bättre än igår och deras version slog absolut inte ABBA-bandet som spelade på Wisby Strand ikväll. Och dem var inte helt på topp dem heller.         

Mys!

Då ska man alldeles strax iväg och jobba, fronttjejerna i världens bästa ABBA-coverband ska dyka upp på kongressen och spela, inte så oväntat ABBA-låtar.


Ett troligen fullsatt hus är vad jag har att vänta mig, så det blir en del jackor att hänga in. Sen så vill pappa att jag ska spela skivor efter alltihopa, kan han glömma. För er som vill veta så har mina senaste dj-set i friggeboden varit allt annat än perfekta, så hoppar över allt sånt tills jag lyckats komma i takt igen.

Nu så lämnar jag hemmet med en liten "Spotify"-lista som ni kan få njuta av ikväll, den består av riktigt mysiga låtar. Ordet som jag använt mig av mycket under julen, mys.

Kvällens "Spotify"-lista: Mysiga myslåtar!

En stockholms-historia (utspelad i Grekland)

Foto: Enmilsten

Då vaknade man efter tolv idag, känns som om man blir mer och mer tonåring för varje gång man vaknar. Men jag har än så länge lyckats undgå så kallat fjortis-dunk (Alternativt upp-speedad smurf musik) och inte släppt aftonbladet som ligger högst upp bland mina bokmärken.

Appropå tonåringar och internet så kom jag att tänka på en rolig sak som jag var med om i Grekland. Jag satt någonstans runt midnatt tillsammans med pappa, en fyrtioårig göteborgare vid namn Glenn och en jämnårig stockholmare. Göteborgaren och pappa pratar om jobb, och plötsligt nämner pappa att han är pa-ägare. Då vaknar stockholmaren till och säger "Åh, men då kan du ge mig vip". Pappa förstår då ingenting och jag bara sitter och garvar.

Varför då? jo, i ungas värld så är PA (I talspråk "pea") en hemsida där man chattar och kan köpavip för att få mer funktioner. Sidan heter förövrigt i sin helhet playahead. Pappa som då är Pa-ägare ska då kunna ge grabben vip på den sidan, tror han. Men för er som just nu reagerar "Va!? Är han inte ägare för playahead?" så kan jag bara säga att Pa-ägare är en sådan som äger ljud, ljus osv. En såkallad ljudtekniker. 

Okej, den kanske inte var så rolig, men hade ni varit där så kanske.

fredag 26 december 2008

Kort om körslaget

Foto: hannahedlund.se, Caroline Roosmark

Lagaylia och Nanne var tusen gånger bättre än löjliga Hanna Hedlund och hennes kör. Fy skäms på er svenska telefonröstare. Det är allt jag har att säga.    

Tillbaka till verkligheten (Lite smart är jag iallafall)

Trots den årliga dvalan efter jul då allting är pest, slask och fel så har jag på något sätt lyckats ta mig tillbaka till jorden och lämnat all girighet och mina bortskämda tankar bakom mig. Jag har det trots allt rätt gott ställt.


På teven så visas ikväll diverse underhållning, kultur på hög nivå när "Körslaget" börjar visas igen. Selma lagerlöf baktals och tros ha umgåtts med prostituerade på ettan och samma gamla "Sing-a-long" går på trean. Dem verkar aldrig lära sig att man inte kan göra samma sak på kommersiell teve nonstop i över ett år utan att det ska bli tjatigt. Public service har den förmågan och ingen annan.


Foto: Enmilsten

appropå teve så såg nyss på ett amerikanskt program som gick ut på att vuxna skulle svara på frågor ifrån grundskolan, Jag kunde i stort sett alla frågor, faktiskt. Det enda jag missade var frågorna som var relaterade till USA om deras mynt och geografi. Men däremot att ordet "två" var ett adjektiv hade jag ingen aning om. Det blir en snabbkurs på nätet i helgen.

Mellandagsrea? HAHAHAHAHAHAHAHA!


Allt handlar inte om prylar. Det vet jag väl, men att gå ifrån en kamera till ingen, tillbaka till en och sedan ingen igen lagom till jul är inte kul. Och särskillt när det finns massor av kameror ute att köpa.

Skivor, kläder, minidatorer, digitala multifunktionella prylar helt utan mening och saker i plast, jag vet inte riktigt vad man ska med allt till, men man måste bara ha skiten. Ett satans begär som växer varje gång man tänker på det. När man väl skulle ta ett beslut och kanske köpa något onödigt på mellandags rean så är affären där jag ska lämna in en julklapp är extra slantar stängd och rean är så minimal att den knappt syns. Så mycket reklampengar för så lite spara? De stora företagen måste vara helt hjärtlösa när de lurar ut oss i den kalla staden.

Så allting handlar inte om pengar och prylar, varför är det då just det som alla är så besatta av? Det var nämlingen fullt av folk och stora shoppingkassar på stan.    

Here I go again!

Förlåt till alla ABBA-fans, men "Mamma mia" var inte så bra som jag trodde.


Trots alla catchiga sångnummer, den fina storyn och miljön som var i stort sett perfekt för ögonen. Trots det så blev jag varken rörd, exalterad eller särskilt påverkad. Det var bara kul att höra få höra de världskända låtarna, få se hur ABBA-killarna gjorde historia av sin musik. Men allt var så segt, man hann nästan somna innan det var dags för den rafflande förvirrningen som aldrig kom på bröllopet. Men jag gillade dramatiken i "Voulez-vous".

torsdag 25 december 2008

Ensam på redaktionen...

Det märks att det inte är världens nyhetsrush idag. Redaktionerna står tomma och det är stopp i pressarna, bara en enkel webmaster sitter och matar in de nyheter som man kan hitta utan att behöva lämna kontoret. Annars är världen helt död.


Min juldag har kretsat runt forskning om mellandagsrean och en del "Wii"-spelande. Lillebror fick nämligen ett sådant spel i julklapp. (Egentligen var spelet till hela familjen, men vi gav det till honom så han skulle känna att han fick en stor julklapp extra.) Riktigt roligt faktiskt då man inte alltid behöver använda fingrarna utan bara kan vifta med armarna och hålla på. Men att man skulle behöva bli lite trött av att slå i boxningsspelet hade jag ingen aning om.

Juldagsbadet blev av i vårat spabad och en riktig brakmiddag med kalkon (Pappa hade faktiskt tillagat den alldeles själv) tillsammans med mormor och morfar fick avsluta allting. Imorgon så ska jag faktiskt försöka ta mig ut på stan och springa några ärenden. Har jag tur eller otur så kanske någon bra försäljare kan lura på mig den bästa av mina kandidater av onödiga mellandagsfynd.

Mellandagsrea

Foto: Enmilsten

Jag kan inte bestämma mig om Doktor Kosmos sjunger "Åh, herregud nu" eller"Åh, här är gud nu" i sin låt "Doktor kosmos är på fest hos Micke Lundgrens tjej".

Förutom att sitta och digga skivor så försöker jag förbereda inför mellandagarna, kollar upp min ekoomi, bästa reafynden och vad jag egentligen ska köpa. Det är rätt irriterande då många fynd finns på fastlandet och det jag allra helst vill köpa är så totalt onödigt att man nästan kan gå och dränka sig i närmsta fyndlåda.

En systemkamera, en bärbar minidator, ett antal plattor och några klädesplagg är ungefär vad jag egentligen är ute efter. Men jag kan inte hitta någon bra anledning att köpa något av dem. För jag har tänkt att jag ska lämna tillbaka silverkedjan eftersom den inte passar mig och troligen så kommer jag inte hitta något smyckesaktigt som jag kommer tycka om. Då det handlar om pengar över tusenlappen så har jag ett startkapital under rean.

Det första jag är sugen på, systemkameran är totalt onödig eftersom jag redan har en kamera. Men eftersom just den systemkameran är så mysig så kan jag inte motstå den. Datorn behöver jag inte ens nämna några argument, den är totalt överflödig. Skivor och kläder har jag redan fått i drivor. Och så kommer det komma ännu fler skivor efter julhelgen och ett par som jag har beställt till slutet på januari.

Ja vad gör man? En ganska bra lön i januari, runt tusen kronor i fickan för kedjan och otroligt onödiga prylar. Jag har noll koll just nu. 

onsdag 24 december 2008

God jul!


Nu är alla klappar öppnade, det finns inga fler ess att spela, korten är lagda på bordet bla bla bla... Mina tvivel som jag hade imrose är faktiskt helt borta, det blev bättre än jag hade föväntat mig i både stämning och paketväg. Då det varit tre tillfällen då det delats ut paket och mycket tajtare schema så behövde man aldrig riktigt vänta, det bara hände.


Lite snabb genomgång av mina julklappar så bestod de av kläder ifrån topmen, varvat med sammanlagt sex skivor (Hälften kommer när julhelgen är över) av bland annat The tough alliance och No doubt. Orientaliska teglas, en så där fiffig väckarklocka med lampa och nya högtalare till datorn. Jag blev positivt överraskad och fick i stort sett det jag ville ha.

Kalle anka var bra som vanligt och skumtomtarna var lika skumma som vanligt. Lasse duger som julvärd men det kändes lite fånigt med ljuständandet. självklart hoppas ni som läser den här bloggen får en fortsatt god jul så får vi jämföra våra presenter någon dag.

Julaftonstvivel

I ett litet stall i betlehem, för länge, länge sen. Så började hela den här cirkusen om julen som idag handlar mer om presenter och hotbrev om snö till de stackars meterologerna än om jesus.



Foto: Enmilsten

Och när jag vaknade imorse så hittade man första laddningen med julklappar i stumpan och under granen. Totalt tre paket, men med dem så kom och och en annan tankeställare med varje paket. Om vi ska börja med det lättaste så fick jag ett par jeans från topmen, svarta med twistade sömmar för de som undrar. Därefter fick jag en fotoram, digtal sådan. Men eftersom jag aldrig kan bli helt nöjd så började bara tänka på hur onödig prylen egentligen var, men desto flashigare.

Det sista paketet var däremot något som jag kan jämnföra med Lars Winnerbäck och hans låt "Tvivel". Det som ligger i paktet stämmer inte överens med någonting. Inuti en liten blå ask så låg det en rätt tjock men glänsande kejda i silver att ha runt halsen.

Och nu vet jag inte, den var dyr och pappa vill på något sätt att jag ska ha den (Att han fler gånger under morgonen sagt att jag kan ha på mig den i dag fast jag sagt nej får det att verka rätt självklart). Men jag vet ännu inte, är det min grej? Skulle jag passa i ett stycke metall tillsammans med mina t-shirts? Det kanske är en löjlig sak att tänka på, men jag vill verkligen inte gå runt och ta fel beslut så den bara sedan ligger där och samlar damm.
Foto: Enmilsten    

tisdag 23 december 2008

Kalle anka, aliens och systemkameror

Keanu Reeves spelar alien och inte Tom Cruise som jag skrev för ett par dagar sen. Tack till pappa för att han spontant kom på det igår istället för att skriva det på min blogg när han direkt såg att jag hade fel, jag uppskattar det.



Foto: Enmilsten

Utöver alla dessa namn så är de jul imorgon och allting hemma hos oss görs idag. Det städas, pyntas, fixas, görs pepparkakshus, bråkas, tas kort och hela julgrejen. Pappa som för första gången någonsin verkar använda sin kamera på riktigt har nu tagit lite bilder, jag kanske låter lite bortskämd nu men jag är riktigt avundsjuk på den kameran. Men jag överlever och är nöjd med min kompakta.

Sen så är det dags att förbereda sig för årets största och mest påtryckande tradition. Kalle ankas julafton klockan tre är något som en tredjedel av svenska folket inte kan missa. Om man inte ser på Kalle så brukar man åka på ett antal "va!?" runt jultid. Som en enda stor tvångstanke så sätter man sig framför teven för att plåga sig genom samma gamla program om och om igen. Arne Weise som är julvärdarnas julvärd har utalat sig och sagt att man kanske borde se över programmet om tittatantalet hamnar under miljonen. Jag säger bara en sak med ett smil, som om det skull hända?

måndag 22 december 2008

Vad i helv.... Vem är det här!?

Det här är spetakulärt, helt världsrevolutionerande och helt sjukt. Idag sökte jag igenom youtube efter något intressant med Christina Aguilera. Men eftersom internet är fullt av nummerberoende människor osm vill att deras video ska visas så många gånger som möjligt så hade någon lagt upp en video som jag då trodde var just det jag letade efter.


Denna video visade då sig vara något helt sjukt, en tjej vid namn Tigriss som spexar, låter och rör sig som någon form av panter på anabola glädjepiller korsat med Aretha Franklin och Pink. Det låter sjukt men är till hundra procent sant. Trots massa julklappsletande (trots att jag bara hade en kvar så tog det en evighet) och jingelskapande på WisbyFM så fick jag fram lite info om den här tjejen.

Jag ska sammanfatta henne som en entreprenör, som efter sex år av arbete nu släpper sitt arbete för att slå stort. Hennes riktiga namn Lucy kommer troligen snabbt bli bortglömt bakom den vilda fasaden Tigriss, tro mig. Om inte, kolla videon här.

Ja, jag är vaken...

Tack vare SVT, morgonpigga jävlar och diverse teveapparater så är jag uppe före klockan nio på mitt jullov. Allt är blurrigt och insåg nyss hur fult mitt teckensnitt jag har på bloggen är, så ändrade det. Tänkte inte säga mer än att ni som sover när jag skriver det här, eller ni som för oväsen någonstans i Sverige ska ha riktigt dåligt samvete just nu.

Foto: Enmilsten

söndag 21 december 2008

Tankarna stannade upp...

Biofilmer brukar oftast vara lättsamma, man behöver inte tänka och låter bara hjärnan vila medans man tar in de fyndiga replikerna för att sedan spela upp dem med andra som sett filmen.


När jag kom ut ifrån "The day the earth stood still" var hjärnan helt ur spel. Jag kunde itne förstå hur itnelligent filmen jag nyss hade sett var, den bara sprudlade av smarthet som fick mig att bara vilja dra på skägget och prata om nobelpristagare. Den är en helt fantastisk tankeställare.

Borde vi försöka rädda jorden? eller är det inte lönt att försöka få oss att ändra oss förrän vi verkligen nått den absoluta krispunkten och undergången är ett faktum. Kommer vi en dag behöva ge upp våra bekvämligheter och anpassa oss efter vad jorden vill? Att filmen inte ger svaret på hur vi klarade oss efter uppoffringen är jättebedrövligt, en halv spådom där det yttersa svaret tillhör den andra halvan. 

Tom Cruise är genial som alien och historien är fantstisk, den tolfte december då filmen hade premiär så stod hela världen still på bioduken, detsamma skedde i varje åskådares tankegång.

På målsnöret

Jag måste vara den mest lyckade personen som någonsin skapats och satts på jorden. På en hel eftermiddag så lyckades jag köpa alla julklappar, utom en. Jag kom på vad alla skulle ha och fixade det helt galant på egen hand.


Sprang runt som en dåre på affären "Bokia" där någonting började gå snett. En julklapp från att vara helt färdig, dessutom är klockan kvar i fyra och hela Gotland stänger igen vid fyra. Att det slutade med en tyst minut vid bänkarna på söder torg kan man nog lista ut, jag har alltså inget annat val än att åka in och köpa den sista julklappen imorgon.

Just nu sitter jag och lyssnar igenom de ""Idol"-skivor som gjorts. Nu pratar jag inte om albumen själva idolerna har släppt, utan de samlingsalbum som tv4 släppt efter varje säsong. Och måste medge att årets är rätt snyggt producerat när man gett alla låtar ett lyft till år 2008, Speidehs version på "I will survive" är urgrym. Har därför plockat ihom en "Spotify"-lista med mina favoriter som ni kan ta hem och lyssna igenom nedan.

Kvällens "Spotify"-lista: Idol-Fever!

Julklappstankar

Foto: Enmilsten

Idag är den stressigaste dagen på länge, sista helgen innan julafton och hela stan har öppet för att alla ska köpa julklappar. Själv så ska man inhandla allting och samtidigt tänka ut vad alla vill ha.

Årets julklapp, en upplevelse känns väldigt smart och nytänkande. Men vem vill egentligen ha ett litet kort där man blir bjuden på en middag, en hotellweekend eller en klätterväggskväll? Jag kan faktiskt inte tänka mig in i hur många smartbox (de där upplevelsepaketen)  som kommer ges bort och sedan ligga och täckas med damm i någon byrå.

Ljusstakar och godis är två julklappar som jag ger bort varje år. Dem är både enkla att hitta så som att tycka om. Eftersom båda finns i massor av variationer och särskillt godiset kan ges bort i skål, ask, påse osv. Frågan är bara vem som ska få dessa traditioner iår.

Jag kommer sakna mitt sömnpiller...

Mina inlägg som brukar skrivas runt midnatt brukar inte bli särkillt bra av någon anledning. Men trots det så fortsätter jag av en anledning. Att allting har en anledning är väl självklart, jag råkar dock inte veta anledningen just nu.


Under kvällen som gått så har jag sett på "Blades of glory", en film som min mamas kusin sett om och om igen. Jag vet inte om jag gillade den. Sex går alltid hem på film, och fjantiga killar med, men var den så värst briljant? Om det någonsin blir en uppföljare så tar jag hellre och sätter på en gammal disneyklassiker. Förutom det så har jag spelat musik för skrikande lågstadiebarn, lite roligt eftersom dem är riktigt mysiga och säger så självklara saker. Samtidigt så är de högljudda och kan verkligen gå en på nerverna.

Annars så har årets sömnpiller "Dansbandskampen" fått ett slut, riktigt tråkigt eftersom jag brukar läsa senaste nytt om tävlingen innan jag går och lägger mig. Jag ska inte säga något, men att Larz-Kristerz vann kanske inte var det bästa, vi ville ju ha den självklara segern vi är vana vid. Allvarligt talat så är det enda jag gillat med den här tävlingen namnet på de fyndiga bandet "CC & Lee". Sissi och Li helt enkelt!           

lördag 20 december 2008

En detaljerad version

Gårkvällens blogginlägg kan ha varit det mest märkliga på länge. Jag förstår iallafall inte riktigt vad jag försöker få fram. Men här kommer kvällen i någon lunda klok form.


Jag sände då igår i fyra timmar, mellan sju och elva på kvällen. Allting började med lite krångel i telefonanslutningen när vi skulle ringa Saga och David, men det löste sig efter ett tag. Jag fick en telefon intervju med Kevin Borg, vinnaren av "Idol". Han var bara så rolig och verkligen pratade på, istället för alla korta enkla svar så var det helt utförligt och han var helt enkelt glad. Ni kan inte ana hur mycket jag vill göra om det. 

Kvällen flöt på tills Saga och David kom upp till mig, cirkusnummret var givet och allting blev bara flummigt, hur man än vände och vred på det. Med jag hade otroligt roligt och lyckades bjuda in dem i studion lite senare mot slutet igen. Dock så blev den sista halvtimmen inget att lyssna på, ett kaos av mummel och fel radade upp sig. Jag vet faktiskt inte vad som hände.

För er som känner att det här är gamla nyheter så kan jag berätta att jag just nu lyssnar igenom Keyshia Cole och hennes senaste album "A different me". Lite Rihanna och lite Fergie över henne. Anspelar väldigt mycket på sex och är allmänt tråkig, men "Please don't stop" som kan påminna om "Disturbia" bitvis och "Make me over" är rätt mysiga. En trolig granne till Mariah Carey. 

Tillsist så kommer julens hetaste julklappstips. Septembers senaste samlingsplatta "Gold" finns nu att köpa, en riktigt bra mix av vad hon har gjort.

Foto: Enmilsten

fredag 19 december 2008

Radioshow alá Emil

Nu sitter jag på WisbyFM och sänder live ifrån ST:Hansgatan 12. Lite lagom mys i mörker med sällskap av otroligt roliga Saga och David.

Vi har garvat, druckigt glögg och seplat masor av mysig musik. Jättemånga har smsat vilket är otroligt kul. Bland annat så har Ulas Nujen skrivit "Poetry in motion". Först verkade det som en låtönskining. Men Jay förklarade vad det handlade om och jag blev jätteglad. Min intervju som skulle gjorts på Ica Maxi förflyttades till en telefonförbindelse och blev hur lyckad som helst. Nu ska jag skryta med det ända fram till skolstarten. Riktigt trevlig och faktiskt söt människa att prata med. Jag gillar snubben.

Julklappsköpen uteblev då det var på tok för mycket folk och tråkigt väder, sen så hade jag ingen aning om vad jag skulle köpa. Varför ska man behöva köpa julklappar? Ut med Jesus!

Inget stoppar mig idag!

Det här blir antagligen mitt enda blogginlägg fram till ikväll, så håll till godo. Tänkte skriva ned lite viktig info varför jag kommer springa runt som en "hoppa-lång-strut", ignorera alla totalt och tillslut ligga som en enda stor kollaps på öster.


Idag så ska jag få mina första betyg, det ska bli spännande samtidigt som jag kommer att inte försöka göra bort mig rejält genom att läsa upp dem här eller i radion. Men förutom betygen så ska jag säga hejdå till lärare, klasskamrater och lyssna på kör i visborgskyrkan. Det borde vara färdigt till elva. 

Då börjar rushen och jag ska så snabbt som möjligt ta mig genom stan för att hitta bra julklappar, eftersom jag inte vet vad någon ska ha så kan de bli det värsta jag varit med om. Mitt i allt tar jag mig ner till WisbyFM för att hämta en inspelningsapparat och info om hur jag ska sköta spakarna på livesändningen. Därefter blir det till Ica Maxi för att vänta in idolerna för den eventuella intervjun, annars så får jag iallafall se uppträndandet. Tillbaka till WisbyFM och sedan sitta där och sända fram till sen kväll. 

Självklart så ska ni lyssna, det handlar om Wisby FMs frekevens 89,2 eller www.wisbyfm.se. Ni kan smsa till studion på 0765 67 24 54 och maila eller chatta på wisbyfm@hotmail.com. 19-23 och ni kan önska alla era favoritlåtar, varesig de är jullåtar eller helt vanlig musik.

torsdag 18 december 2008

"Womanizer", fast värre


Foto: Emi


Röyksopps livealbum "Röyksopp's night out" är och kommer alltid vara något som sätter mina öron i trans. Nu firar de sin födelsedag med att släppa en låt vid namn "Happy Birthday". Den finns att hämta på deras hemsida, men det är inget jag rekommenderar. Om något kunde bli tjatigare än "Womanizer" så är det just det här som är detta något.

Ett pressmeddelande ifrån EMI berättar om ett spel för att på något sätt ha promotion för Lily Allens nya singel som jag nämde för någon månad sen. Jag är ingen spelrecensent, men förutom den mysiga musiken så tålde jag inte att spela spelet mer än två gånger. Hatade varje minut och när man inte lyckades ungdå rädslan så fick man ett äkta psykbryt. För er som vill förstå sambandet med att undgå rädslan så heter singeln "Escape the fear". Om ni vill ge er på spelet så får ni faktiskt leta upp spelet själva, det är något av det värsta jag sett.

Foto: Lilyallenmusic.com

Det kanske inte precis är drömmen...

Petra Mede har hand om "mellon" år 2009 och det är när man tänker efter en ganska solklar lösning men gömt i skymundan för stora profiler som tackat nej hit och dit.


Jag ska inte hålla på med det här samtalsämnet allt för länge men lagom nog att berätta mian enkla tankar. För det här är inte helt rätt, eller fel för den delen heller. Lena Philipsson tog över år 2006 då hon var rätt rå, snuskig, vulgär och alla kommande synonymer till dessa ord. Men hon kunde underhålla, och det blev en riktig höjdare. Dessutom kan hon sjunga. De kommande två åren höll Kristian Luuk i tyglarna och var rolig som få, det var väldigt sorgligt i schalger-Sverige när han valde att inte ställa upp en gång till.

Men om man nu kombinerar de två senaste värdarna, då får man en vulgär, rolig och liten människa med irriterande röst, nämligen Petra Mede. Men finns nu risken att det kan bli lite kaka på kaka? Snusk, komik, snusk, komik om och om igen. Där har vi problemet som kan existera.

I övrigt så var det sista riktiga skoldagen, nu ska jag bara upp lite senare imorgon och ta mig till skolan för den riktiga avslutningen, betyg och sedan julshopping. Det sistnämda kommer inte vara så länge innan jag ska försöka vara på plats inför "Idol"-besöket då jag eventuellt har en intervju med idolerna och sedan tar av direk till Wisby FM för att sända live under kvällen. Lite nummer, info och annat viktigt kommer imorgon.            

onsdag 17 december 2008

Ett smått misslyckat samtal

Jag har försökt få tag i idolerna, när de sätter sin fot på Gotland så är det meningen att jag lyckas få en av världens snabbaste intervjuer. Jag vet inte om jag tappade bort den ikväll.


Att maila Tove, som vidarbefodrar till Tony som i sin tur svarar. Sen så har man en mail-konversation med honom innan ett ny person dyker upp och denna gång över mobil. Jag ringer upp denna person vid namn Thomas och hör hur det är fullt av liv i bakgruden. Jag som inte kan prata ordentligt med irriterande bakgrundsljud fick förståss problem att få fram det riktiga budskapet. Svaret? han kan inte lova något, men är jag på plats så har jag en chans.

Pappa som nu är allfixaren nummer ett ska ringa till Thomas imorgon, det känns lite pinsamt eftersom jag gärna vill sköta mina egna affärer och inte skjuta halvfärdiga arbeten på någon annan. Men han känner honom bättre och brukar lösa det mesta, så det är större chans att jag får en intervju om jag kanske släpper lite på principerna för en gångs skull.


Foto: Enmilsten

Annat roligt under kvällen som gått är att jag placerat ett par redigerade bilder på folk i klassen i mina fotoalbum på facebook. Av någon konstig anledning så kom sju vänförfrågningar från folk som jag trodde att jag kände men inte ville chansa att skicka en vänförfrågan till. Tänk vad mycket en dag med en kamera kan göra. 

Dags att byta ut Christer?

Melodifestivlan är redan ett hett ämne och media gör allt för att rycka åt sig läsare. Markus Larsson som är musikkrönikör och lagom norrländskt kaxig i sina texter har lyckats välja ut femtio ersättare för årets schlager-jokrar.


Att namn så som Robyn, Petter och Amanda Jenssen finns med på listan är lika självklart som att tomtens dräkt är röd, de är på något sätt Sveriges mest musikaliska korrekta artister i den lite mer välkända sidan av världen. Jag håller helt och hållet med honom när han radar upp namn så som The tough alliance, Titiyo, Marit Bergman (helt underbart) och den helt fantastiska Allram Eest, den egotrippade tygdockan som vände upp och ner på SVT en gång i tiden. Även Sahara hotnights kan hittas i listan. 

Men när rapparen Ken, mesiga Takida och Peter Jöback föreslås så blir jag mörkrädd. Det finns mycket som passar på en melodifestialscen, men desto mer som inte passar. I teorin så skulle Ken, Takida, Peter, (eller varför inte en populär artist så som Jill Johnsson eller Agnes etc. etc.) 
de skulel kunna ta sig långt i tävlingen, men varken fylla eller äga den mäktiga scenen. Mina favoriter som till exempel Lykke Li eller Marit Bergman som nämns ovan skulle däremot kunna fylla scenen med något. Inte bara deras ego, utan låten, känslan, all power och utstrålning. De kanske inte tar sig hela vägen till europafinalen, men de skulle faktiskt kunna ge en riktig show.

Appropå Lykke Li så var det idag den efterlägntade pysseldagen i skolan där det jgorde julpynt och kort till allt och alla. jag pysslade ihop mina klassiska musikhjärtan. Resultatet med en bild på Li ser ni nedan.

Foto: Enmilsten

tisdag 16 december 2008

Om dyra nummer och nedladdning

Nästa streamprogram har anlänt. denna gång så spelas det int musik från tusentals radio-kanaler och sen så får man lyssna på dem fritt. Alltihopa kommer ifrån "Tunerec" som är en laglig sida och som är till för alla. Googla runt lite och kolla hur det fungerar, det är värt tiden.


Annars så varnar man nu för "+88"-nummrerna som lurar en på pengar genom att man ringer upp dem. väldigt lurigt men enkelt att undvika om man alltid är på sin vakt och läser missade samtal. Själv ringer jag bara upp sånna nummer som jag känner igen och oftast ser att de har siffrorna noll sju tre i början som de flesta gotlänningar har.

Om vi nu ska testa en sak, och har lite fulare tankar så skulle man kunna pressa de här nedladdarna, genom att spionera fram deras telefonnummer och sedan låta skivbolagen använda den här blufftjänsten så att de kan lura tillbaks sina pengar. Det är en ond och hemsk plan och svenskarna skulle inte bli särskillt förtjusta, men det skulle nog fungera som erästtning.   

Bisarr tisdag

Man kan inte lita på något eller något för den delen heller. Skånes mark skakar, cykelhjul tappar luft och folk halklar på klätterställningar. Och allt det här passar in på min dag, lite bisarrt va?


Men det är så här att jag vaknade i morse, min radio hade stått på hela natten så man fick någon sorts kick. Men självklart så somnade man om och fick stressa, som vanligt. Jag började cykla och kom till slut fram till min vanliga skola med vanliga människor och vanliga lektioner. Samtidigt pågår ett stort jordskalv nere i Skåne, något som vi gotlänningar inte har en aning om medans det direkt blivit en stor nyhet på webben.

Mitt i allt ovetande så genomled jag ännu en skoldag och förflyttade mig till Wisby FM och deras nya lokal mitt i innerstaden, hur mysigt som helt och man vill inte gå därifrån. Hela fyra timmar live därifrån på fredag, då snckar vi mys på hög nivå. Missa inte min show "Pop-Påsen" ikväll klockan nitton. Och ja, det är nitton och inget annat från och med nu.

När det äntligen var dags att cykla genom kylan för att lämna lite pengar så har mitt bakre cykelhjul blivit tömt på luft, om någon gjort det medvetet eller om det handlaro m otur vet jag inte. Dock är det väldigt jobbigt då man måste rigna hem, slita mamma ifrån allting och låta henne hämta mig med en lillebror som jag bara så där får veta har slagit huvudet när han ramlat från klätterställningen i skolan. Att jag är fjorton år, utan ben brott eller värre skador och aldrig behövt åka ambulans känns väldigt bra med tanke på vilken otur man kan ha. 

För er som är oroliga åsk an jag berätta att min lillebror Casper inte har skadat sig särskillt allvarligt, det handlar om en bula i bakhuvudet.

måndag 15 december 2008

Trött på "Tänd ett ljus"?

Kvällens julfest blev lyckad, vad skulle jag behöva oroa mig för? Alla trevliga människor var där, det var god mat, Tobbes tjej Frida hade lyckats samla ihop en stor buffé av alkoholhaltiga drycker (Se den pinsamt barnsliga övermålade bilden nedan) och alla fick varsin julklapp (En stor, tung och tämligen kompliserad korkskruv med andra mysiga funktioner är dock kanske inte något för mig).



foto: Enmilsten

Lite mer i detalj så bjöds det på julbord med massor av gott, testade faktiskt mosand anklever och kommer aldrig göra om det. Flié i sås med potatiskroketter blev varmrätt och så avslutades kvällen med en otroligt god citronkaka och prinsessbakelse för dem som orkade. De äldre tog av mot wallers för att supa skallarna av sig och framkalla ett idiotliknande beteende medans vissa bestämde sig för att åka hem till hemmets lugna vrå.

Om vi ska byta ämne helt och hållet nu så vill jag ta upp det fantastiska "Spotify" som tillåter alla användare av programmet att dela med sig av sina spellistor till andra användare. Då detta blivit en liten trend inom bloggosfären så ska jag självklart inte vara sämre. nedan hittar ni en länk till min korta jul-spellista med lite annorlunda musik. Den inenhåller bland annat Kill hannah, The pet shop boys och Glasvegas. Lyssna gärna in, för det är riktigt bra.

Kvällens "Spotify"-lista: En annorlunda jul

Arboga-cirkusen känns ganska löjlig

Vad handlar det här om? Två barn mördades och deras mor blev svårt misshandlad. Ända sen i våras så har man försökt reda ut den här röran. Bevis hit, hammare dit och nu verkar det vara klart att hon ska fällas för morden.


Men, då ska man självklart blanda in massa andra saker. Just nu så pratas det om en graviditet och jag vet inte riktigt vem som är emot henne. Tid är pengar och just nu slösas all tid på en urlöjlig debatt som inte verkar leda någonstans. Förlåt om jag säger det, men bestäm ett straff efter hur psykiskt sjuk hon är och vad hon har gjort. Det är bevisat vad hon gjort och det behövs inte mer än så.

Utöver den här debatten så har man själv övertalat barnen på fritidsgården att spela in sina julhälsningar så de kan spelas upp dagen innan julafton. Ikväll så ska jag besöka personalen på Wisby Strands julfest, jag vet ännu inte vad som händer och varför jag egentligen ska dit. Men trots att det kan kännas lite dumt att jag som minste man i businessen ska komma dit och vara en parasit så borde jag lika väl som alla andra anställda ha rätt att komma dit. Dock är det bara jag som fått för mig att det är helt fel.     

söndag 14 december 2008

Vi är inte bättre än Bush

Att skriva en recension så här på söndag kväll blev lite väl tufft, Men jag kan sammanfatta projektet The Firemans album "Electic arguments" för er som är lite nyfikna.


Paul Mccartney och Youth har återigen slagit sig samman för att skapa något unikt, och de har de lyckats med. Med något som ibland på något sätt kan ha en svag paralell till U2 och riktigt catchiga slingor som i "Higway" och löjligt mysiga "Two magpies". Ska du bara ha tag i en låt så är det dock "Travelling light" som gäller. Gör er själva en tjänst och köp den.

Och kvällens stora nyhet är väl att George Bush har blivit attackerad av en journalist som kastade en sko under en presskonferens. Han svarar lite fyndigt att det var en storlek fyrtiofyra. Men det här förstår jag inte riktigt, att vi inte inser ansvaret av en hel värld och hur svårt det kan vara. Vi ska bara välja vem som ska ha hand om allting och sen så efter fyra år slänger vi skor på den stackars gubben.

Jag tror aldrig att jag skulle klara av ett sådant ansvar, inte ens Mona Sahlin, kungen eller Johan Palm skulle palla trycket. Nej, inte ens du din lille besserwisser som läser min blogg. Jag tycker itne Busch gjorde helt rätt i alla lägen, men det kunde ha varit värre?

Mys i biomörkret (AC/DC)


Kamelonten är en listig figur, och ideén med en skurk som klär ut sig boktstavligen får sin hämnd genom att driva sin rival till vansinne är genialiskt. Det är så psykadeliskt och så tankekrävande att det blir så in i helvete smart!

Filmen "LasseMajas dektektivbyrå kamelontens hämnd" är trots sin sega story väldigt fyndig och ett trauma för dem som trodde att allt var frid och fröjd, att allt skulle fortsätta som vanligt med små skurkar och bedrägerier osm enbart handlade om pengar. Hela filmen är ett långfinger mot dem som på riktigt trodde att hämnd och psykiskt nedbrytande brott aldrig skulle förekomma i LasseMaja.

Det var en rätt mysig förhandsvisning på Wisby Strand med godis, hela Gotlands småttingelit och ett riktigt snyggt ljus som gav hela lokalen en mysig stämning före och efter filmen. Något osm itne är lika mysigt och finstämt är AC/DC som musikkrönikör Markus Larsson skriver om i sin krönika på aftonbladet. Kan verkligen rekommendera att ni läser den här.     

Lite spänning i en utdöd söndag

Foto: Enmilsten

Nu ska jag försöka att ligga i som om det vore allt. Lite bloggupdates och jag kan avslöja att jag på något sätt skrivit ett raketskjutar-inlägg som fick mätaren i min analytics att skjuta i höjden. Detta kom dagarna efter att min blogg passerade linjen för femhundra inlägg. Har jag tur nu så kanske jag kan hålla i trenden, eller vad tror ni?

Kevn Borgs officiella hemsida existerar nu, i ett klipp från Aftonbladet så får man reda på att den heter kort och gott kevinborg.se. Efter en snabbvisit så är det bara att inse hur fullbokad han är, det finns små och stora spelningar fram till början på februari, Sverige över. Jag hade någonstans lovat att inte sitta och spinna på "Idol"-tråden så mycket mer. Men det här kändes värt att ta upp på något sätt.

Erik Mattias och Danny, det vill säga EMD deltar i årets melodifestival som jokrar i leksand. Själv är jag itne ett dugg skeptisk eftersom jag har någon sorts "connection" till Danny och då måste vara groupie och ja-sägare till allt deras arbete. Jag kanske borde passa på att säga det nu, äntligen så fick vi in något iallafall lite spännande i årets faktiskt urusla startfält.

Under det som är kvar av den här söndagen så ska jag få gå på en exklusiv förhandsvisning av den nya Lassemaja-filmen. Pappas bil är med någonstans så det kan vara värt att se.  Ska även ta mig igenom The Fireman och skriva en recension ikväll. Så ta en titt in lite senare.

lördag 13 december 2008

Det är lite pinsamt...

"Idol"-säsongen är över och vi fick en vinnare vid namn Kevin Borg. Jag ska äntligen försöka ge upp allt snack om "Idol" och åtegå till vardagen, men innan det så har jag ett par sista ord.


Vi fick en professionell maltes som tävlade på sin egna nivå, han var given vinnare i tävlingen i alla lägen och alla vinklar. Som den perfekta gullegrisen i klassen så dränktes han i beröm medans kompisarna surmulet tittade på och tjurade. Nu är det då snack om att han inte borde få ha varit med i "Idol", men har någon tänkt på vad konsekvenserna av det om han hade stoppats i dörren till audition?

Vi hade inte haft Kevin i musikvärlden, nej jag lovar. Hemma i Norrland hade Kevin levt vidare med sin flickvän och lärt sig svenskan. Med en eller annan lokal musikal skulle han ha haft hela Arvidjaur med sig, men resten av Sverige skulle ruska på huvudet och se ut som frågetecken om man nämde grabben. Var försiktig med vad ni önskar er och styr era tankar. De kan sluta värre än man anar.

"With every bit of me" har redan hörts på radion och det är klart att Kevin, Alice och någon till finalist ska besöka Ica Maxi i Visby nästa helg. Rättare sagt den 19:de, och allt jag kan göra är att lägga ansiktet i händerna och skämmas. Av allt man kan göra med ett par så begåvade människor så skickar man dem till Ica Maxi? 

Det är på något sätt ett skämt mot alla scener och platser på Gotland där dem skulle kunna uppträda. Utöver Maxi så bubblar pappa någonting om södervärnshallen. Om det är sant så får bokandet knappt godkänt. Det känns lagom graciöst att ställa två av Sveriges just nu mest efterfrågade artister i Gotlands just nu centalaste och "största" inhomhusarena för idrottsevenemang.            

fredag 12 december 2008

För tredje och absolut inte sista gången: MÄSTERLIGT BORG!

Foto: TV4

Det är över, "This contest is over" som Desmond sa under rocktemat. Kung Kevin är korad och den mest värdiga tvåan Alice står bakom rampljuset. Jag har aldrig varit så glad över att jag tippat fel.

Tårar, glädje och Katrins mysiga fråga om hon får supa ner Johan på efterfesten fast han är sexton år fick den här kvällen att bli lika god och mysig som en julafton med snö. Dock så sitter man hemma helt utan fest eller konfetti i håret. Det är lite sorgligt.

Men nu är det jul, nyår och sedan börjar arbetet på Kevins skiva, något som jag ser fram emot. Det blir en del väntetid, trots det så ska jag troget le och ta emot skivan när den väl finns färsk i butiken. Och när man tänker på hur många idoler vi fått fram iår. Alexander har skrivkontrakt, så som Kevin och jag är nästan hudnra procent säker på att Alice snart också kommer ha ett. Johan viskas det om och Lars ligger i diskussion med Anders Bagge om inte Sony tar honom före februari.

Efter fem år av "Idol" i Sverige och ett nästan perfekt genomförade så fick vi fram något som håller, något internationellt. Nu ska bara Juryn få mer makt och chansen att kunna vara mentorer för idolerna samt friare låtval, bättre teman och stadigare kameror i globen (det var väldigt skakigt ibland) så är hela konceptet klart. Jag är nöjd, vi har hittat en "Idol".