Foto: Sony Music
Det här duger inte, jag är faktiskt rent ut sagt jävligt förbannad nu. Kevin Borg är just nu tillsammans med mezzosopranen Malena Ernman och några andra okända förmågor Sveriges bästa röstresurs, och när man har en sån i sin hand så kastar man inte bort det på midifierade tråkiga skitballader som detta album i stort sett är byggt på. Att Bon jovi-killen Desmond Child varit delaktig är för mig egentligen oförståligt. Marie Picasso och Markus Fagervall kanske säger er något, det här är precis samma sak.
Jag skyller inte på Kevin, inte på hans flickvän och inte på någon annan än skivbolaget Sony Music. De har tillsatt töntiga konservativa människor som skapat den här urtråkiga musiken. Det är inte bra på något sätt och jag saknar entusiam. Ni minns kanske Anastacia? Låten "A hundred miles away" som kan vara det bästa spåret har märkligt lika loopar och stil som just "Sick and tired" samt "Left outside alone". Även förra årets vinnarlåt "This moment" finns med, fast nu heter den "The last words".
Kevin sjunger fantastiskt och skulle med en låtskrivare ifrån Lionheart ta hem hela Melodifestivalen. "Paint it black" som jag för ett par dagar sen petade lite på sådär i förhand är en spännande låt som påminner om EMD. Just det, EMD som är Sveriges mest framgångsrika och välgjorda idoler tillsammans med Agnes som vuxit enorm sedan hon vann. Om jag en dag träffar Kevin så vill jag gärna ge honom ett tips, att släppa sitt skivbolag, se att han får någon som kan lite om den moderna pop-kulturen och skapa något där hans röst får vad den förtjänar. Något mäktigt och snyggt arrangerat där pengasugna låtskrivare utan estetisk fingertoppskänsla inte tillåts på en radie av flera mil.
Bästa spår: "Out of time" kanske inte sticker ut, men den har hitpotential och suger inte fullständigt.
0 Kommentar(er):
Skicka en kommentar