tisdag 17 februari 2009

Barndomstrauma

Nu är jag glad! Värdlens roligaste Joel är tillbaka på ön och jag har fått i mig en stark tablett som gjorde underverk med mitt humör. Jag minns inte varför jag arg, fast jag hade nog ladrig någon anledning när jag var det då heller.

Läser om dåliga konserter på aftonbladet, själv minns jag i östergravar när vi skulle få komma backstade på Rixfm-festival för flera, flera år sen. Och när jag var liten så hade jag lite andra tankegångar än vad jag har idag, så jag stod inte ut med att vänta framför scenen hela konserten. För, i slutet så sa de att efterfesten nu fortsatte på gutekällaren och jag blev då förkrossad att jag lämnade min vän och sprang iväg, för jag trodde verkligen de hade dragit. Halvvägs hem till terra nova blev jag upplockad av pappa som körde hem oss. Jag var verkligen en liten idiot när jag var liten.

Nu har jag delat med mig av ett minne som jag annars hade förträngt, jag hatar faktiskt att bli påmmind om vad jag gjort och mina handlignar när jag var liten. Så ett tips, snälla påminn mig inte, för jag lever i nuet och känenr att jag inte vill prata om dået.  

0 Kommentar(er):