Det händer otroligt lite ikväll, min plattång är snart varm och jag ska försöka lägga mig med klok frisyr så den inte ser massakrerad ut på morgonen. Det underlättar när man snabbt ska piffa upp sig lite så man ser ut som man vill göra. Man ska tydligen inte säga snygg då man aldrig vet hur andra uppfattar vad som är snyggt och då kan verka självgod när man säger att man är råhet fast man har värsta morgonfrisyren och känns som en jag vet inte vad. Mopp som har gjort sitt kanske? Nog om mitt hår i alla fall, det ämnet är faktiskt grymt ointressant.
Jag lyssnar på samma skit som vanligt, och andas ut under den sista timmen på min lediga dag. Imorgon är det totalt kaos sju dagar framåt då jag jobbar fyra och går i skolan fem, utöverdet så ska slutklämmen på radion göras så jag får iordning på allt. Nästan allt är klart, bara några samtal och blanketter kvar att genomföra. Jag känner mig som Pernilla Hellqvist, världen mest aktiva person som alltid kämpar för att rättvisan ska fram. Min största rädsla är att en dag bli som henne och kontinuerligt hamna i tidningen för alla dessa manifestationer. Inget illa menat så men exponering är något jag inte är så förtjust i alla gånger hur konstigt det än låter.
0 Kommentar(er):
Skicka en kommentar