Foto: Rior4
Om det tar 14 år att göra ett album så måste det vara bra, eller? Kan Guns N' Roses ha ungått att tappa lite av sin rockiga glans uder alla dessa år? Fast den stora frågan är egentligen om man skrivit alla nu eller om de skapats under årens lopp.
Ungefär som med AC/DCs nya platta så blir man lätt besviken när större legender på rockscenen kommer tillbaka med ett album efter massor av års tystnad. men jag som knappt hört mer av GN'R än "Knocking on heavens door" har inte så mycket att jämnföra med.
Så om vi snabbt rullar genom låtlistan så kan jag hänga med och gilla vad jag hör, fram till spår tio. Där tar allting stopp, när tonerna till "Riad n' the bedouind" dör ut och efter ungefär halva "Sorry" så känner jag att någonting börjar gå rakt åt helvetet.
Fyra stycken riktigt usla låtar som känns som, jag vet inte vad. Visst, det rockar ytterst lite emellanåt men jag känner att detta måste vara ihopkokat nyligen och helt utan axls mentala närvaro, för det är verkligen kasst.
På den ljusa sidan så är titelspåret ett av de starkaste och bästa som någonsin gjorts och kan bli en riktig klassiker i alla dessa tv-spel under temat musik. Låtarna därefter som rockiga "Shackler's revenge", "Better" och lite lugnare "Streets of dreams" är helt underbara. Jag saknar ord för "Scraped".
Svaret på den stora frågan, om materialet ligger i kronologisk ordning sen 1994 så är gammal äldst och äldst är helt klart bäst. Helheten är en resa i rocktiden.
Bästa spår: "Chinese Democracy"
1 Kommentar(er):
Sista 4 låtarna är kass? vilken sten har du legat gömd under? oj dom 4 sista lät inte som Nickelback då måste dom vara dåliga ha ha
Skicka en kommentar