torsdag 8 oktober 2009

Psykologi

Bättre sent än aldrig, någon gång kommer man alltid hem så man äntligen kan börja jobba på kvällens problem. Min lillebror välte nyligen ut sin sallad, detta betyder att någon lättstött liten sak måste bryta ihop då han får mindre sallad. Grälsjuka sjuåringas logik är något jag inte förstår mig på, och ska jag vara helt ärlig så tror jag det inte är någon idé att forska om det. Barnpsykologer världen över jobbar på något omöjligt, så grattis till alla er som just nu utbildar er till ett yrke där man alltid behöver fler resurser. Den omöjliga och ultimata frågan måste besvaras. När det väl är vindstilla ute i köket så kanske man kan äta där, men ska vänta så mina sallad inte också flyger iväg och träffar golvet.

Läser också om den här årliga prylen "Svenska hjältar" där man ska ge pris till folk som stått upp och gjort det rätta i en viss moralisk och etisk vinkel. Jag läste idag om den sextonåriga Alex som redan sen han var fem år kämpat för att bevisa att han är en kille och inte en tjej så som han föddes. Det om imponerar mig förutom faktumet att han och hans mamma kämpat sen killen var fem år är hur man lyckas få in rätt pronomen i texten hela tiden. Det är citat som ska vara rätt, systern, brodern och mamma som ska skiljas åt osv. Jag är kort och gott fascinerad.

0 Kommentar(er):