söndag 20 september 2009

Vi formas av våra accessoarer

Foto: Enmilsten

Kom ihåg klocklaget fjorton och trettio, då är det en repris ifrån fredagens "Idol som jag måste se. Med tanke på hur min höst ser ut så kommer varje fredag bestå av att jag först och främst spelar skivor på hockeymatcherna innan jag ska skynda mig till gården där jag på nätet ska snabbspola och se det viktiga ur just "Idol" innan det är dags för utröstningen. Och då som svar på frågan varför jag måste följa "Idol" så kan jag berätta att det är det enda teveprogammet jag följer som inte bara kan kollas på strövis, för till skillnad ifrån vissa sitcoms och serier så fortsätter den här på förra veckans dramatik. Men sen så är inte hela livet bara teveapparater och vad som visas på dem, men det är ändå kul att veta vad alla andra pratar om.

Men nu så är det söndag och allt jag skjutit upp ska göras idag, speciellt den där texten jag grubblat över i snart två veckor. Lasse och hans ångerfyllda ånger kommer recenseras ikväll (Men det kanske var självklart). Jag borde egentligen börja kolla på väskor då det igår samlades en stor hög med "väskrester" ifrån den numera massakerade axelbandsväskan, men jag har ingen aning vad jag har gjort mot den för att den ska bli så här förstörd. Den kan dock få ett sista hedersvärt uppdrag innan jag uppgraderar mig, för det är så att jag inte klarar mig utan att bära runt på en väska. Det är som en accessoar som hängt med, ett signum i över ett års tid.

0 Kommentar(er):