Det är söndagssyndromet (Och Facebookprincipen)

Jag hittade The Bear Quartet och deras nyaste album "89" på Spotify häromdagen, så nu sitter jag och njuter lite av det samtidigt som solen skiner. Jag undrar vart höstvädret tog vägen, det kan ha med min nya ovana att göra, somna i friggeboden och vakna klockan fem. Men jag tror det bara är någon som vill jävlas med mig, ungefär som att det inte händer ett dugg intressanta saker på facebook. Jag sitter dock och kollar på lite profiler, vissa som jag trodde var singlar och andra som jag trodde fortfarande höll ihop har tydligen hittat någon samt gått varsin väg. Lustigt det där, men allt som står på Facebook är ju tydligen sant enligt osäkra källor. Så om jag skulle skriva att jag var gift med typ Anna Anka och hon skulle godkänna det så är det alltså det som gäller. I praktiken behövs alltså inga riktiga ceremonier för att vara gifta, man behöver bara ändra sina inställningar på Facebook.

Jag har hittat en väldigt lång krönika idag, den är skriven av Marina Haag och jag orkar bara inte läsa den. Så som en liten notering till mig själv så länkar jag den här så jag vid något tillfälle kan gå tillbaka och läsa den. Jag tycker att ni också kan läsa den, det är bara en helvetes lång kolumn som handlar om ens inre frukthatt. I övrigt så vill jag köpa en burk kakor av mig själv och se på en film, fast jag vet att jag ska tillbringa resten av dagen med att vandra runt som en osalig ande lyssnades på samma album som gått varv efter varv hela helgen.