Dags att byta ut Christer?

Melodifestivlan är redan ett hett ämne och media gör allt för att rycka åt sig läsare. Markus Larsson som är musikkrönikör och lagom norrländskt kaxig i sina texter har lyckats välja ut femtio ersättare för årets schlager-jokrar.

Att namn så som Robyn, Petter och Amanda Jenssen finns med på listan är lika självklart som att tomtens dräkt är röd, de är på något sätt Sveriges mest musikaliska korrekta artister i den lite mer välkända sidan av världen. Jag håller helt och hållet med honom när han radar upp namn så som The tough alliance, Titiyo, Marit Bergman (helt underbart) och den helt fantastiska Allram Eest, den egotrippade tygdockan som vände upp och ner på SVT en gång i tiden. Även Sahara hotnights kan hittas i listan. 

Men när rapparen Ken, mesiga Takida och Peter Jöback föreslås så blir jag mörkrädd. Det finns mycket som passar på en melodifestialscen, men desto mer som inte passar. I teorin så skulle Ken, Takida, Peter, (eller varför inte en populär artist så som Jill Johnsson eller Agnes etc. etc.) 

de skulel kunna ta sig långt i tävlingen, men varken fylla eller äga den mäktiga scenen. Mina favoriter som till exempel Lykke Li eller Marit Bergman som nämns ovan skulle däremot kunna fylla scenen med något. Inte bara deras ego, utan låten, känslan, all power och utstrålning. De kanske inte tar sig hela vägen till europafinalen, men de skulle faktiskt kunna ge en riktig show.

Appropå Lykke Li så var det idag den efterlägntade pysseldagen i skolan där det jgorde julpynt och kort till allt och alla. jag pysslade ihop mina klassiska musikhjärtan. Resultatet med en bild på Li ser ni nedan.

Foto: Enmilsten