Osmickande vinklar

Foto: Printscreen tv4.se

"Hej jag heter Emil och jag älskar att le", nej men fy fan vad jag såg ut när jag fått prata klart och de äntligen skulle klippa över till en annan skola i "Matakuten". Mitt leende som jag minns bara kom för att han bredvid kameran började garva ljudlöst när jag sa att det kändes som om maten var på riktigt. Så nu vet ni det iallafall, jag klarar inte av att se mig själv i rörlig bild helt enkelt. Men jag har fortfarande övervunnit både stillbild och ljud, nu är det bara kombinationen som jag måste lära mig att handskas med. Ungefär som mina blöta strumpor så är det bara att skala av sig och gå vidare, nationell teve och lågbudgetsdokumentär är väl inte så många osm kollar på?

Och apropå mina blöta strumpor, jag ha varit i stan och haft världens sämsta fotorunda. Jag var ioförsig också med Benjamin, Markus och Jesper men det var fotot som var grejen, och jag fick verkligen inte en enda bild som jag gillade så där stenhårt. Det är lite tråkigt att kämpa sig runt hela stan och sedan upptäcka att man bara fått skitbilder, inte ens de oskarpa hade någon rolig eller cool finess i sig. Så nu sitter jag här, ska lägga upp en hel sändning till förmån för Wisby Fm som jag ska ha någon gång senare mot slutet på hösten och vinterns början. Det är tänkt att folk ska handla hamburgare i underkläder och att sms-roulette ska spelas.