Ser ni! Det är moln där borta, idag igen

Foto: Enmilsten

Jag älskar att vakna klockan åtta, det är så befriande att gå upp en gråmulen dag och inser att solen jagar någonstans bortom det tjocka täcket. Man blir så glad när folk låter ute i allrummet, det är ännu trevligare än väckarklockan som ljuder ungefär tio minuter senare. Nej usch, tack för ännu tidigare morgonstunder då inte ens familjen är uppe, då det ännu är mörkt och man har inte en aning om vilket väder det kommer bli om ett par timmar. Men jag ska övervinna allting i höst, systemet som idag är ett problem för ungdomar världen över ska få ett slut. Genom att varje morgon, i ur och skur klä sig varmt och ta cyken ända in till stan oavsett vilket väder det är. Jag har ingen aning om vem som vinner på det, men det är slut med att slava för busstider.

Fast vi ska lämna alla rebelliska tankar för ett tag, och bara tänka på att jag faktiskt bara ska ner ock jobba i den där boxen. Egentligen så är väl det ingenting att bry sig om då vädret är det enda vi vill prata om. Och jag bli inte förvänad över det, det tar emot att säga det men vem har inte hört talas om rysslandsvärman, eller det franska lågtrycket den här sommaren? Varesig det är soligt, regnigt, blåsigt, snöigt eller vad det nu kan tänkas vara så står det i tidningen om att solen är påväg. Den där treveckorsprognosen som ska stämma, exklusiva satellitbilder ifrån SMHI och Väder-Tones utvikningsskandal. Ja, och hur blir vädret idag? Tidningarna säger att solen kommer, vädersidan jag läser varje dag säger att solen kommer, men de har redan sagt det i två veckor nu så jag antar att jag får ta på mig jeans och en extra tröja innan jag åker ner till hamnen.