Foto: Enmilsten
Jag minns hur Ewert Ljusberg stod på stortorgets stora scen, han pratar om messmör och försöker vara stolt över att styra i messmörets huvustad. Jämtland är nämligen en helt egen rebublik med egen flagga och sin president sonm nu var Ewert Ljusberg som infann sig på den stora scenen. Han förklarar att han gjort det här i tjugo år, han vill ge alla ungdomar jobb och ser till att CV:n delas ut till alla som står någolunda nära kravallstaketet. Jag står så nära man kan komma och är med i de stora slagropen som med jämna mellanrum ekar, alla är stolta över denna gamla kulttradition och vem som helst fattar att man är med när man ropar "Jämtland, Jämtland, jämt och ständigt!".
Jag blev väldigt inspirerad av denna yra som pågick, för jag har aldrig varit med om något liknande. medan detta sker uppe i norr så säljer våran landshövdning här på ön sällsynt och väldebatterad mark till rika företagspampar fast länsstyrelsen tidigare gett avslag till andra som inte har ett enormt företag. Och de har inte heller två stora färjor som krockar utan att någon gör absolut någonting åt detta från öns håll, man mår nästan illa på tanken att man ska åka hem. Såväl kommun som media ser positivt på denna festival med lite fylla och mycket ljud, inte ens de som bor precis i kvarteren där stadsfestivalen är verkar ha något emot den.
Men då tänker jag på våran stora turistvecka, den då alla stekare kommer hit och gör av med pengar. Vem stödjer den? inte är det iallafall kommunen, eller gotländsk media för den delen heller. Jag blir besviken när jag tänker på detta och ser bort till Östersund och Jämtland. Då slår tanken mig att jag hör hemma där, för de har faktiskt en utbildning i min smak. Någon viskar "Jämt och ständigt?" lite frågande i mitt öra. Jag som nu har hittat mitt nästa hem visar ett sällan skådat leendé och svarar "Jämt och ständigt" samtidigt som jag ser tillbaka på den Gotländska stoltheten vars konturer blir allt suddigare och tynar bort.
0 Kommentar(er):
Skicka en kommentar