Långt nere i den djupaste vattenpöl

Foto: Enmilsten

Lägesrapport för natten, det regnar ute och det regnar mycket. Jag har ikväll släppt in drygt hundratjugo personer på Warfsholm och även sålt ett par t-shirts och skivor. För det kommande dygnet så har jag nu fått veta att jag ska till fårö och upprepa samma visa en gång till. Just nu så låter jag minuterna ticka iväg med Fever Ray, de lugna och ambienta beatsen får mig att glömma vad jag ska göra och vad jag har gjort. Mina glasögon ligger för tillfället i en lobby tre mil härifrån. En glad nyhet är iallafall at alla band som vill vara förband åt Lady Gaga när hon spelar på Gröna Lund kan klicka här och läsa hur det kan bli möjligt. Jag har ganska tråkigt, så jag har en del meningslösa saker på lager här.

Jag tänkte ta och försöka vara åtminstonde lite djup det sista jag gör innan jag somnar in och vaknar upp tidigt på morgonen. För jag känner folk som säger att skadeglädje är den enda samma glädjen, och nu för en stund sen så blev jag lite skadeglad när en viss annan bloggare som suttit och tjatat på sina läsare att de ska rösta på en bild som denna bloggare registrerat i en tävling. Nu är det så att någon har varit lite avundsjuk och skvallrat för svenska spel att han inte är arton år som man måste vara och då har de tagit borts hans bild. Jag tycker själv detta är lite roligt eftersom denna bloggare fotograferar knoppar samt fåglar, tipsar om sidor där man ska tipsa för att få poäng att lösa in mot presentcheckar och allmänt använder sin blogg som en bilddagbok.

Nu är det så här att jag vill anse att den enda glädjen värd att ha är den man har när man har när man är med de man faktiskt tycker om litegrann. Den stund i livet när man vet vad man har och samtidigt är som mest sårbar och egentligen ledsen för vad man kan förlora och ser vad man egentligen alltid kunnat haft. En nackdel som dock är minimal i den enorma glädje som man känner just då. Alltså glädje man delar med andra helt enkelt. Sen så har vi den man delar med sig själv när man gör något man tycker om och känner sig stolt, om vi sedan ska börja ranka skadeglädje, vinnarglädje och annan glädje sen kan diskuteras. Men den sociala glädjen är egentligen allt man behöver, för då vet man vad man har och är lika rädd och nere för att kunna mista det som man var innan man hade det.

Gör som Emma, smile!