Ett surt gammalt godisband

Just nu undrar jag ärligt talat vad Kjell har för kalsonger på sig. Sitter han med ett par silkes-fillingar, eller är han inte alls den barnsliga typen!? Leker han kanske muskelknutte och sitter med ett par speedos på sig. Eller kanske kanske så sitter han med ett par boxer. Sak samma, han får ha precis vad han vill. För han är ju trots allt bara Kjell.

Jag är typ snäll, ibland för snäll. Jag tror att det finns något hemligt piller i mjölken på södervärnskolan som gör att man sprudlar av snällhet! För idag så var jag så extra supersnäll mot min kära sten. Absolut skall jag berätta varför, och inte vara feg nog att undanhålla någon detalj!

Jag gick in i matsalen med mina glänsande inomhusskor och jag tror alla andra kände det starka skenet med. För direkt efter jag tagit mat och letade lite blygt efter en plats att tjocka i mig all mat på (och nej, toaletten var inget alternativ för mig!) så såg jag Emil! Jag frågade med en späd liten söt mormorröst om han och kakan (Jacob) skulle kunna tänka sig att byta bord, men nejnej vet ni vad!? JAG FICK EN PLATS VID DERAS BORD!! Lite halvt mobbat där ute på flajen, men what the fuck, jag fick ju sitta där! Tror då Emil druckit av mjölken, eftersom att han flyttade sin bricka så att jag skulle få plats. Gullgull på han och kakan!

När jag sen började äta, så insåg jag ju att jag egentligen inte var hungrig alls. Och vad gör man då inte om man låter någon uppehålla Emil efter att man själv ignorerat han ett tag, så han tappat intresset för mig. Jajamensan, det är då jag passade på! Jag bytte min talörik med mitt bamselass med mat, mot hans renslicksde talrik. Sen smög jag och kakan iväg. Hihi, fick en frågande blick mot mig sen när jag gick ut ur matsalen. Men vad fan, småbarn behöver mat för att bli starka och kunna växa. Så ät Emil ät!! Nog om mat. Jag är mätt igen!

Sitter på gården nu och biter mig lite i tungan. Känner att tungstackarn brännt sig. Satan! (höhö, nu hamnar jag i helvetet) Känner att en apelsin skulle pigga upp tungan lite nu. Föresten, undrara hur ni föreställer er att jag ser ut nu. Med tanke på att jag snackat mat i hela inlägget, förutom vad kjell har för fillingar på sig. Men för att hetta upp inlägget lite så kan jag skriva om... ehm, typ ingenting. Kom inte på något. Förresten så tror jag inte att så många läser all den här sörjan som jag skriver heller. För jag läser nästan aldrig texter i andras blogger. Jag kollar bara på bilderna. Så gör det du med. Men vad du än gör, läs inte texten under bilden. För det är ointressant. Du tjänar inget på det, I promise!


Foto: okänt

Lägg märke till den skinande gaffeln vid dem vidriga fishisarna.

Notering: Inlägget är skrivet av Emilia Stenman.