Om exakt tjugo minuter så går jag till bussen. Jag har numera samma problem varje morgon och känslorna kommer i exakt samma ordning varje gång. Det börjar med tröttheten som övergår till en känsla av kyla och ångest över att behöva gå till bussen. Tankarna flödar om man verkligen är tilräckligt frisk att gå till skolan, tillslut muttrar man och tar sig ut genom ytterdörren och svär över den piskande kylan man möts av. Jag brukar även alltid tänka att jag ska sova direkt när jag kommer hem, men jag vaknar alltid till under dagen och slösar bort min eftermiddag på att vara vaken.
Föressten, det är våffeldagen idag!
0 Kommentar(er):
Skicka en kommentar