söndag 25 januari 2009

Kvällens fundering!

Foto: Enmilsten

Det finns inte många under femton som klarar av att spela det bästa ifrån sjuttio, åttio och nittiotalet så att fossilerna stannar på dansgolvet. Det här kan låta väldigt egocentriskt och själviskt men det är en uppgift som kräver lite, särskillt om mand är född efter att låtarna gått i graven.

Vem vet att just Eurythmics med "Sweet dreams" är just Eurythmics med "Sweet dreams"? Hur har man koll på att just den låten är en one hit wonder som alla kommer dansa till? och kan man minnas Magnus Uggla med "Varning på stan" utan att vara född när den släpptes? Det är bara möjligt om man går igenom musikhistorien, ett ämne som är helt bortglömt i dagens samhälle.

Alla låtar som görs nu för tiden håller max ett halvår, sen försvinner den in i autospelaren på reklamradion och hörs en gång varannan vecka. Alla låtar som är gjorda under 2000-talet har fått det svårare och måste jobba sig igenom ett hårdare klimat. Alla kan producera musik och programmen är lättillgängliga. Det är bra att alla kan vara kreaktiva, men försvinner inte det unika i en skiva? Enligt nittio procent av den svenska befolkningen så värderas musik ner till gratisnivån då den bara kan tankas hem med ett klick.

Nu försvann jag lite, men meningen med det här inlägget är att vi ska ta vara på vad vi har, köp en skiva med bra musik och spar den. men vet aldrig när datorn kraschar och internet ryker ihop så allt bara säger "poff".

0 Kommentar(er):